Gösta Äqvist Detta vittnesbörd föreligger alltså redan från det första århundradet av vår tideräkning i en latinsk källa. Vi få sedan gå omkring 500 år framåt i tiden för att återfinna svearna. Detta äger rum i Widsith, den anglosaxiska dikten, som daterats till 600-talet eller ungefär samma tid som brukar anges för kyrkohistorikern Beda, men vars beskrivna händelser dateras något hundratal år före nedskrivandet. Några närmare upplysningar om svearna ger oss inte denna dikt eftersom den huvudsakligen består i en skrytsam uppräkning över folk och trakter, som den vittbefarne Widsith har besökt men inte lämnar några närmareupplysningar om. Sweom är i Widsith sammankopplad med Ongendpeow som brukar återges med Angantyr och sedan i Beowulf anges som svearnas konung. Till vår kännedom om svearna i tidig medeltid lämnar självfallet den anglosaxiska dikten Beowulf ett speciellt bidrag. Även om detta verk är nedskrivet senare än Widsith så behandlar det förhållanden, som kan tidfästas till ungefär samma period. Väsentligt i Beowulf är att här lämnas historiska upplysningar omstrider mellan svear och götar. Tidsbestämningen av det enda existerande 5eow^///-manuskriptet är föremål för olika uppfattningar. Förslagen omfattar tidpunkter från tidigt 700-tal till sent 800-tal men någon tvekan om att historiska händelser från början av 500-talet refereras, finns knappast. De kungalängder som återges från götar och svear har kunnat verifieras genom andra källor och dessa längder kan alltså anses historiskt belagda. Någon svea-stam med namnet rhod-, hrod- eller liknande finns emellertid inte i Beowulf. Däremot förekommer en form av hrjoÖa nämligen hroden, pp. (of hréodan, II),^® dock endast i poetisk bemärkelse hrodert ealowäege (495) och hroden hildecumhor (1022), av Collinder något fritt översatt med ’blänkande ölkrus’ resp. ’bjärt smyckat märke’. Innebörden är alltså engl. adorned, decorated. Möjligen har detta ord sammanhang med de likaledes poetiska orden hré5 och hröÖor, som bägge ge uttryck för glädje, triumf, ära och liknande. Detta innebär en positiv utveckling av den betydelse som angivits för hrjoÖa 2 och som då enbart angavs som ’bedecken’, ’bekleiden’, ’verzieren’ och som närmast tog hänsyn till Malone, Kemp, Widsith, Köpenhamn 1962 ss. 115 och 116. Malone, Kemp, a.a., s. 15 i den där återgivna texten till manuskriptet av Widsith, 85 r, rad 12: sweom, s. 16, 85 v, rad 8: mid sweom & mid gaetum. . Klaeber, Fr., Beowulf and the fight at Finnsburg, 3rd edition, Boston 1950, Introduction ss. xcvi och cxxiii. Klaeber, a.a. s. xxxviii. En god översikt över Ynglingaättens medlemmar enligt olika källor finns hos Sune Lindqvist, Uppsala högar och Ottarshögen, Stockholm, 1936 ss. 268—269. Klaeber, a.a. s. 360, s.v. hroden. de Vries, AEWs. 257 s.v. hrjoöa 2. 146
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=