88 Margret Inger i den tyska jurisprudensens anda. Man försökte på olika sätt förklara patentinstitutets plats i »systemet» och en omfattande doktrin utbildades. Anmärkningsvärt är härvidlag att motsvarande diskussion endast i ringa omfattning fördes i Sverige och att man i själva lagstiftningen icke kan finna några som helst spår av tysk jurisprudens. Man konstaterade i Sverige i stort sett endast, att patenträtten var en form av äganderätt men spekulerade inte ytterligare över dess inordnande i något system. Detta kan förmodligen förklaras med dels att patentinstitutet var ett tämligen nytt institut och dels att de i lagstiftningsarbetet deltagande personerna icke var bevandrade i den tyska jurisprudensens begreppsbildning och systematisering av de olika rättsinstituten. Tyskland fick en för hela riket gällande patentlag 1877, vilken tillkom såsom ett resultat av patentkongressen i Wien. Detta fick till följd att de flesta länderna vid utformandet av sin patentlagstiftning kastade blickarna på Tyskland och så även Sverige, vilket bland annat framgår av direktiven till den kommitté, som tillsattes 1877, där man direkt pekade på tysk lagstiftning såsom mönsterbildande. Resultatet blev, att den svenska patentförordningen 1884 i mångt och mycket kom att likna den tyska, men även de vid de internationella kongresserna fattade besluten beaktades. Zusammenfassung Vom Privilegiensystem zum Patent Die Entwicklung des Patents in Schweden im19. ]ahrhundert In Einzelaspekten kann man die Entwicklung des Patents bis in das 6. Jahrhundert v. Chr. zuriickfiihren. Ein Patentrecht im modernen Sinne wurde jedoch erst in der zweiten Hälfte des 15. Jahrhunderts in Venedig geschaffen. Ganz wesentliche Bedeutung fiir die Entwicklung des Patentrechts in den folgenden Jahrhunderten erhielt die Ausgestaltung dieses Rechtsinstituts im englischen und französischen Recht. Im Schwedischen Recht findet man die ersten Spuren eines Patentrechts in der Privilegiengesetzgebung des 17. Jahrhunderts. Beispielsweise wurde 1669 eine Kgl. Verordnung iiber den Schutz von Erfindungen erlassen. Im 18. Jahrhundert ging iiber einige Jahrzehnte die Entwicklung zwar dahin, daB privilegia exclusiva abgelehnt und statt dessen die Erfinder mit Prämien belohnt wurden; im zweiten Teil des 18. Jahrhunderts wurde dann aber das Pnärniensystem wiedereingefiihrt. Der Initiator dieser Wiedereinfiihrung war kein Geringerer als der König selbst, Gustav III.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=