Från PRIVILEGIESYSTEM TILL PATENT För Sveriges del har patentinstitutet utvecklats ur ett nationellt privilegiesystem. Härvidlag är det intressant att notera, att Sverige redan i början av 1800-talet började recipiera utländsk lagstiftning, nämligen den engelska, den amerikanska och den franska, för att få ett tidsenligt ordnande av sina patentfrågor, vilket resulterade i nya förordningar 1819, 1834 och 1856. Från 1800-talets mitt och cirka 25 år framåt ställdes patentinstitutet i rampljuset i hela Europa. Anledningen till detta var, att liberalismens åsikter om individuell frihet, näringsfrihet och frihandel började göra sig gällande. Företrädarna för dessa åsikter såg helt naturligt i patentinstitutet ett ingrepp i den individuella friheten. Även för frihandeln var institutet en nagel i ögat. Detta fick till följd, att en häftig diskussion blossade upp — främst på kontinenten — om institutets vara eller icke vara, vilket ledde till att patentlagen bland annat avskaffades i Holland. De internationella kongresserna från år 1873 och framåt kom även dessa att få stor betydelse för patentinstitutet i det att de undergrävde antipatentrörelsen i stort även om en och annan röst fortfarande höjdes för dess avskaffande. Positiva uttalanden gjordes till institutets fromma och man koncentrerade sina krafter på att försöka åstadkomma en enhetlig reglering av patentfrågorna inom ramen för de olika ländernas nationella lagstiftning, vilket resulterade i att ett reformarbete påbörjades i många länder för att i kongressernas anda ordna patentlagstiftningen. Inom Norden försökte man sig också på att få till stånd en gemensam nordisk lagstiftning. Man träffades i Köpenhamn 1881 för att diskutera frågan, men under diskussionens gång visade det sig, att man inom de nordiska länderna hade så skilda åsikter i för patenträtten vitala frågor, att enighet icke kunde nås, varvid mötet upplöstes utan att egentligen ha tillfört patentinstitutets utveckling i nordisk regi någonting alls. Den ekonomiska och den tekniska utvecklingen under 1800-talet förde med sig, att nya samhällsgrupper bildades, vilka på olika områden försökte att göra sig gällande i det gamla ståndssamhället. Stor betydelse för patentinstitutet fick härvidlag teknikernas och uppfinnarnas ofta återkommande diskussioner om patentfrågor i sina tidskrifter. Man klassade gällande patentlagstiftning såsom omodern och opraktisk. Man pekade på amerikansk patentlagstiftning såsom mönsterbildande och man vände sig mot »juristväldet», då det gällde utformningen av patentlagstiftningen i Sverige. Man var inte intresserad av några teoretiska resonemang om patentinstitutet utan krävde en funktionell lagstiftning med största möjliga internationella anknytning. Teknikernas högsta önskan var att direkt kunna påverka lagstiftningsarbetet, något man till viss del även lyckades med, vilket undersökningen har försökt visa. I Tyskland förde man däremot teoretiska diskussioner om patenträtten 87
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=