86 Margret Inger 4. 1884 års patentförordning —karakteristik Som framgått av den tidigare framställningen skilde sig 1884 års patentförordning i många avseenden från den föråldrade patentförordningen av år 1856. Kanske kan man säga, att de viktigaste skillnaderna bestod i att patenttiden fastställdes till 15 år, utövningstvånget utsträcktes till 3 år, Stockholms rådstufvurätt blev forum i mål angående giltigheten av patent samt att bestämmelserna om patentmyndigheten utgick ur lagen. Det torde vidare ha framgått, att man vid utarbetandet av 1884 års patentförordning rönte stark påverkan av samtida tysk lagstiftning på området samt av de vid de internationella kongresserna fattade besluten. Den tyska patentlagen från 1877 blev ju i viss mån mönsterbildande för nästan all samtida patentlagstiftning i Europa. De viktigaste punkterna av denna reception av tysk lag har redan berörts men det kan vara värt att påpeka något som visserligen berördes i diskussionen kring patentlagstiftningen men som inte kom att upptagas i den svenska förordningen, nämligen licenstvånget. Man menade, att dylika bestämmelser var obehövliga för Sveriges del, då enligt 17 § i 1884 års förordning Kungl. Maj:t erhöll rätt att, då statens behov så påkallade, föreskriva, att en patenterad uppfinning skulle upplåtas till statens eller allmänhetens fria begagnande, varvid patenthavaren var berättigad till full ersättning. Omman ej kunde komma överens om ersättningens storlek, skulle denna bestämmas av en särskild nämnd tillsatt enligt bestämmelserna i expropriationsfrågor. Från de internationella kongresserna hade bland annat hämtats bestämmelserna om konventionsprioritet, patenterbarhet av varor, vilka utställts vid officiella utställningar samt bildandet av en patentmyndighet.120 Sammanfattning Patentinstitutet har, såsom föreliggande undersökning visar, undergått en genomgripande förändring under 1800-talet både i Sverige och på kontinenten. Anledning till detta torde vara att söka bland annat i de förändrade samhällsförhållandena under tidsperioden ifråga, d.v.s. utvecklingen från ett agrarsamhälle vid 1800-talets början till ett mera industrialiserat dylikt vid 1800-talets slut, varvid de tekniska framstegen på olika områden aktualiserat frågor angående patentskydd. Såsom motiv för uppfinningsskydd har uppgivits billighetshänsyn till uppfinnaren samt ändamålsenlighet för den tekniska utvecklingen. aktiv vid bildandet av Svenska uppfinnareföreningen. J. Landin: Andrée och uppfinnareverksamheten, Stockholm 1907, s. 9. Sverige anslöt sig såsom tidigare nämnts till Parisunionen den 26 juni 1885. 120
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=