Från privilegiesystem till patent 75 kunde patentägaren av maskinen vägra att tillgodogöra sig förbättringen och därigenom förhindra densammas användande. Styffe hade emellertid inte beaktat, att för att ovannämnda förbättring överhuvud skulle kunna finnas till, berodde det på att en av patent skyddad uppfinning förut funnits. Naturligtvis kunde en patentlag medföra olägenheter men »genom att jemföra dem med den erfarenhet, som i detta hänseende blifvit vunnen, företrädesvis i Amerika —ett land, i hvilket ensamt för sig blifvit uttagna flera patent än i hela den öfriga verlden tillsammans, och hvarest man således bör hafva den rikaste tillgång på sådan erfarenhet — hafva vi trott oss kunna ådagalägga, att de flesta af reservantens farhågor äro ogrundade». Man måste sålunda erkänna patentskyddet i Sverige och se till att vi så snart som möjligt erhöll en rationell och tidsenlig patentförordning. 2. Riksdagsdebatten 1856—1884 Någon större diskussion om patentlagstiftningen fördes icke under senare hälften av 1800-talet. 1868 motionerade friherre von Schulzenheim i riksdagen och krävde ändringar i gällande patentförordning, eller om detta icke lät sig göras, anhöll han om en helt ny patentlag. Han hänvisade då till Englands patentlag såsom mönsterbildande, men hänsyn borde även tagas till Amerikas, Belgiens och Frankrikes patentlagar. 1880 hade tydligen Fredholm ämnat motionera i riksdagen om uppfinningens betydelse för industrins utveckling i enlighet med sin bok »En lifsfråga för svenska industrien», men denna motion blev av någon anledning inte av. Nåra år senare, 1883, väcktes i andra kammaren en motion av bruksägaren P. M. Larsson i Löa, som kraftigt påpekade behovet av en ny patentlag eller om detta var ogörligt, vissa ändringar i gällande patentförordning. Larsson klandrade såväl 1856 års patentförordning som förslaget från 1878 års kommitté. Motionären åberopade både tyska patentlagen och Fredholms föredrag vid national-ekonomiska föreningens sammanträde 1880. Då patentfrågan var under utredning lämnades emellertid motionen utan åtgärd. 108 3. Förordningens antagande 1878 års betänkande remitterades den 30 december 1878 till Kommerskollegium för utlåtande, varvid även bifogades ett förslag till patentKB, J. H. G. Fredholms papper, D 1112:20. På aktstycket ifråga finns en anteckning: »En motion som ej blef af». 108
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=