Margret Inger 74 monopolets synvinkel. Detta var felaktigt. Den ensamrätt en uppfinnare fick bestod inte i att uteslutande förse allmänheten med en viss vara utan han fick endast ensam rätt att förse allmänheten med denna på visst sätt tillverkade varan. Uppfinnaren erhöll dessutom ej patent för sin uppfinning på annat villkor, än att han i utbyte lämnade uppfinningen till allmänheten, genast såsom kunskap, efter en tid som samfälld egendom. Man skulle således betrakta patentet ej som ett monopol utan som ett kontrakt mellan uppfinnaren och samhället. Slutligen hade man ej varit särskilt praktisk, vilket skulle visa sig om man skulle tillämpa det av kommittén framlagda förslaget. Fredholm publicerade även ett eget förslag till patentförordning. Styffes särskilda mening blev också föremål för Fredholms kritiska blickar i en uppsats med titeln »Är patentskydd berättigadt och för vårt land gagneligt litiska ekonomin icke bestritt att det intellektuella arbetet även var produktivt. Man erkände sålunda nästan allmänt tillvaron av en intellektuell egendom på samma gång som man höll fast vid egendomsbegreppet. Då den andliga egendomen var ett rättsobjekt, var Styffes principuttalande att patent var rättsvidrigt icke hållbart. Även om denna intellektuella egendom icke borde på grund av sin säregna natur vara underkastad samma lagar som de materiella tingen, borde den rättsligen skyddas. Den icke endast borde skyddas, den skulle även rent praktiskt kunna skyddas. Svårigheten var att kunna bestämma vad som var produkten av en persons intellektuella arbete. Detta kunde man endast komma fram till genom att betrakta detta arbetes form. Uppfinnaren måste beskriva sin uppfinning och det var endast i enlighet med denna beskrivning han erhöll rättsskydd. Styffe menade, att uppfinningar å ena sidan och konstverk och böcker å den andra sidan hade olika natur, men Fredholm ansåg, att denna skillnad endast var graduell i vad avsåg de patenterade uppfinningarna contra konstverk och böcker. Patent kunde icke beviljas på nya sätt att bruka jorden, nya kulturväxter, på metoder att bryta gruvor, plantering av skog samt fångst av fisk etc. Att patent icke beviljades på exempelvis dessa saker berodde icke på att patentlagarna skulle förbjuda något sådant förfarande (förbud fanns ju endast för livsmedel, läkemedel och krigsmateriel) utan det berodde på svårigheten att fastställa en form, som kunde göra dem patenterbara. Styffes påstående, att patentlagarna verkade hämmande på industrins framsteg var felaktigt. Denne menade, att om någon exempelvis tillverkade en maskin och en annan person senare gjorde en förbättring. Teknisk tidskrift, 1879, s. 26 ff. Se även KB, J. H. G. Fredholms papper D 1112:20 — Patentlag — Granskning af reservationen till Patentkomiténs utlåtande. Sedan början av 1800-talet hade man inom den po- 107 ».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=