Från privilegiesystem till patent 73 Det är intressant att notera, att antipatenttendenser fanns även i Sverige bl.a. representerade, som nämnts, av överdirektören Styffe, men man kan konstatera samma fenomen i Sverige som vid patentkongressen i Wien, att patentinstitutets motståndare i viss mån redan resignerat inför trycket från patentinstitutets förespråkare. Som en reaktion mot 1878 års betänkande utgav Fredholm 1879 ett arbete med titeln »en lifsfråga för svenska industrien».^®® Med denna bok ville han göra allmänheten, och då främst den industriidkande, uppmärksam på vilka följder en olämplig patentlag kunde få för industrins ex¬ pansion. På vilket sätt kunde då en patentlag påverka uppfinningarna enligt Fredholm? Jo, om man ställde antalet gjorda uppfinningar i relation till respektive lands patentlagar, kunde man finna, att det land, som hade den bästa patentlagen även hade det flesta antalet gjorda uppfinningar. Som exempel kunde man jämföra Amerika, England och Frankrike, som vid denna tidpunkt var de ledande industriländerna. Därvid kunde konstateras, att Frankrike utan tvekan hade den sämsta patentlagen och att Frankrike även hade det minsta antalet gjorda uppfinningar. Därefter kom England, som haft patentlag längst och sist Amerika med det största antalet uppfinningar och den bästa patentlagen. Denna princip kunde man emellertid inte helt och hållet godta utan det måste medgivas, att det gjorts värdefulla uppfinningar även utan stimulans av någon patentlag. Hade patentlagen haft denna stora betydelse för uppfinningsandan i Amerika? Följande siffror tyder på detta. I Amerika beviljades nämligen ett patent på varje 3000:e invånare under det att i Europas förnämsta industriländer endast ett patent beviljades på mer än var 6000:e invånare. En riktigt konstruerad patentlag gagnade således landet, men man måste ställa vissa krav på lagen ifråga — uppfinnaren skulle erhålla ett fullständigt skydd, möjlighet skulle beredas även dem, som var intresserade av uppfinningen, att erhålla andel i patentet, skyddet måste gälla för en längre tid, uppfinningen skulle offentliggöras, allmänheten skulle på ett enkelt sätt få kännedom om denna och en patentlag i vårt land fick inte förhindra erhållandet av patent i andra länder. Det nu framlagda kommittébetänkandet kunde emellertid kritiseras på många punkter. För det första hade kommittén hela tiden varit påverkad av förhållandena i Tyskland »detta land af höga herrar och beom hvilket engelska deputeraden Webster på Wiener- tjenter — — patentkongressen 1873 yttrade: må vara att Tyskland är framom andra länder med hänseende till teknisk undervisning, men ostridigt står det efter i industri hvartill man kan spåra en orsak i otillräckligt skydd för uppfinningen». För det andra hade man betraktat en patentlag ur J. H. Fredholm: En lifsfråga . . . 106
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=