Från privilegiesystem till patent De materiella bestämmelserna i patentlagen skulle teknikerna stå för, varefter juristerna i egenskap av »samhällets ingenjörer» skulle författa lagtext i enlighet med deras anvisningar. Fredholm framhöll litet syrligt, att »sällan är det man får höra någon av industriens stormän göra sin röst gällande i det allmänna. De låta ämbetsmännen, helst de juridiskt bildade, i stället föra industriens talan, liksom juristen av Vår Herre skulle fått patent på att förstå allting . . .».®^ Vissa antipatenttendenser hade dock dröjt sig kvar i Styffes avvikande mening, även om Styffe i och för sig icke ansåg, att tiden var mogen för patentets avskaffande utan förordade en restriktiv tillämpning. Efter det att Tyskland fått en för hela riket gällande patentlag 1877 började även ledamöterna i Ingeniörsföreningen att blicka åt det hållet. Man konstaterade helt enkelt, att, då både den engelska och den amerikanska lagstiftningen för tillfället var under omarbetning, var det högst sannolikt, att dessa båda länders patentlagar kom att anpassas till den senast antagna tyska lagen, varför man fann för gott att förorda lämpligheten av att även vår kommande patentlag skulle anpassas till denna lag. Däremot finns det icke så mycket som talar för att den tyska begreppsjurisprudensen fått något starkare fotfäste bland teknikerna. Sporadiska diskussioner har förts om äganderätten men utan tvekan har de praktiska frågorna stått i förgrunden. Två förklaringar torde kunna finnas härtill. För det första kan man tänka sig, att tekniker och uppfinnare inte var så väl bevandrade i de teoretiska resonemangen om patenträttens ställning och inplacering i det rättsliga »systemet» och för det andra att man var intresserad av att få till stånd en funktionell patentlag med i största möjliga utsträckning internationell anknytning, varför utrymme icke fanns för teoretiska resonemang. Avslutningsvis är det intressant att se, att teknikerna i möjligaste mån dels genom sina skriftserier försökte att med alla medel offentliggöra sina sammanträden och dels genom att exempelvis inbjuda personer, som intresserade sig för patentfrågor, att närvara vid dessa sammanträden. Man hade tydligen som mål att på något sätt aktivt deltaga i lagstiftningsarbetet och i viss mån lyckades man.®^* Kanske var det påtryckningar från Ingeniörsföreningens sida, som föranledde Kommerskollegium att hos Kungl. Maj:t anhålla om tillsättande av en kommitté, som skulle utreda patentfrågan. Denna kommitté tillsattes 1877 och framlade sitt betänkande 1878, vilket så småningom ledde fram till 1884 års förordning angående patent.®" Framhållas bör också, att många uppfinnare besökt Amerika. 65 J. H. Fredholm: En lifsfråga för svenska industrien, Stockholm 1879, s. 10 f. Man åberopade även de tekniska föreningarnas åsikter i 1878 års betänkande, s. 36, vilket visar, att man lyckades vinna de lagstiftande makternas intresse. Se därom kommande avsnitt i uppsatsen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=