Margret Inger 48 detta kan väl fogas den anmärkningen, att man i Amerika icke hade något gammalt »system» att kämpa mot. Endast två länder förblev i Europa utan patentskydd, nämligen Holland, som avskaffat sin patentlag 1869, och Schweiz, som på grund av landets federala struktur haft svårigheter att överhuvud få till stånd en central lagstiftning. En undersökning har gjorts för att utröna, om uppfinnarverksamheten i de båda länderna stagnerade under den patentlösa tiden.-® Ett sätt att mäta uppfinningsgraden var att se i vad mån industrialiseringen ökade i förhållande till länder med patentskydd. Varken för Hollands eller Schweiz del kunde man emellertid se någon stagnering i uppfinnarverksamheten under den tid, då man saknade särskild patentlagstiftning. Man påtvingades dock snart en nationell patentlagstiftning, om man nämligen ville biträda någon av de internationella konventionerna (se nedan). En dylik anslutning fordrade även en nationell lagstiftning.-' De interuationeWa kongresserna Det första steget till en internationell samverkan på patenträttens område togs år 1851 av prins Albert i England, dåvarande ordföranden i direktionen för den första världsutställningen i London. Han föreslog sommaren 1851, att man skulle anordna en internationell kongress, vilken som uppgift skulle ha att utreda frågan om och i vad mån det industriella rättsskyddet hos de i världsutställningen deltagande staterna kunde göras mera likformigt och mera omfattande. Världsutställningens direktion betraktade förslaget såsom ogenomförbart och det hela lades åt sidan.^® Nya förslag till internationalisering av patentväsendet framlades på 1850- och 1860talen men ledde inte till något resultat.^® F. Neumeyer, Eric Schiff. Industrialization without National Patents, The Netherlands, 1869—1912, Switzerland, 1850—1907. — Nordiskt Immateriellt rättsskydd 1973, s. 74 ff. Vid Pariskonventionens tillkomst väntade man sig att de båda länderna skulle känna det moraliska trycket att ansluta sig till konventionen. Holland gjorde det inte, medan Schweiz biträdde konventionen 1888. Denna åtgärd fordrade, att Schweiz även måste ha ett nationellt patentskydd. 1887 antog man en lag om uppfinningar, vilken lag endast gällde för sådana uppfinningar, som kunde visas i form av mekaniska modeller. Först 1907 ströks modellklausulen ur patentlagen. -* C. PiEPER och P. Schmid: Geschichte der internationalen Union fiir den Schutz des gewerblichen Eigentums sammt Konvention und Staatsverträgen, s. 6 f. Jfr även A. Hasselrot: Om tillkomsten och utvecklingen av Pariskonventionens bestämmelser om prioritetsrätt, Stockholm 1918, s. 6. -® A. Hasselrot: Om tillkomsten . . ., s. 6 f. Antipatentrörelsen började vid denna tid göra sig gällande och även förslag till avskaffande av patentväsendet förekom. Se därom avsnittet Diskussionen för och emot patent. 26
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=