Från privilegiesystem till patent 47 scher Ingenieure (VDI), vilket förenade tekniker och företagare men även innehöll ett stort antal jurister. Man intresserade sig för »eine fortschrittliche und vereinheitlichte Patentgesetzgebung». Vid samma tidpunkt framträdde även en frihandelsskola. På Deutscher Volkswirtes sjätte kongress förklarade man att »Erfindungspatente sind dem Gemeinwohl schädlich». Bismarck (vid tillfället Bundeskanzler des Norddeutschen Bundes) föreslog 1868, att man skulle undersöka »ob uberhaupt fiir die Zukunft innerhalb des Bundesgebiets noch ein Patentschutz gewährt werden soil». På grund av motstånd från några stater hade emellertid denna »paroll» ingen omedelbar effekt. Först 1869 skördade frihandelsvännerna sin första (och sista) seger —omän utanför Tysklands gränser —då Holland avskaffade patentskyddet. Från och med år 1870 gjorde sig alltmer patentvänliga krafter gällande. Det tekniska framåtskridandet framkallade t.o.m. i Preussen ett behov av ett enhetligt patentsystem. Flera faktorer verkade för en gemensam lagstiftning. De tyska småstaternas förening till Tyska riket blev utan tvekan en sådan anledning. En annan var patentkongressen i Wien.“3 Även den ekonomiska krisen 1873 spelade in. Protektionistiska tankar såg dagens ljus. På grund av hårdnande konkurrens framträdde ett behov av att skydda det egna landets industri. Den förändrade synen pä patentinstitutet resulterade i den år 1877 antagna och för hela det tyska riket gällande lagen. Den tyska lagen speglade rädslan för exklusiva rättigheter, vilka kunde verka hämmande för industrins utveckling. Denna rädsla för monopol försökte man förebygga genom att införa ett licenstvång »durch welche der Patentinhaber genötigt werden kann, seine Erfindung gegen angemessenes Entgelt Jedermann zugängig machen, der sie anwenden will». Rädslan för monopol avfärdade man med förklaringen . . der gegen den Schutz der Erfindungen von der Freihandelspartei gemacht wird, den Einwand, dass das Erfindungspatent ein zeitweises gewerbliches Monopol schafft. Kann der Erfinder angehalten werden, die Mitbenutzung . . . anderen Gewerbern . . . zu iiberlassen, so fällt das Monopol fort».^^ Anmärkningsvärt är, att det i Amerika icke uppträdde någon liknande opposition mot patentskyddet. En förklaring torde ligga däri, att man icke ifrågasatte existensen av ett patentskydd. För att styradet stora antalet patent införde man istället, såsom nämnts, ett förprövningssystem.'^ Till ». um cine Maschine oder ein Werkzeug handelt; der Handel mit patentiertem oder nacligemachtem Gebrauchtgut bleibt frei». Denna synpunkt företräddes av den frihandelsvänliga preussiska regeringen som vid tillfället hade mycket liten tillverkning av maskiner och instrument. Se avsnittet om de internationella kongresserna i uppsatsen. Om licenstvångets utveckling, se E. Penrose: The economics . . . kap. VII. W. Silberstein: Erfindungsschutz . . s. 279, not 110.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=