Margret Inger 40 där i Rijket inrättas skola». Förordningens artikel 31 lyder sålunda: »När thet sig kan tildraga, at en eller annan sig här effter angifwer, och uppå nogot Arbete eller Manufactur, som anten aff honom sjelff vore inventerat och uppfunnet, eller elliest här tilförende intet practicerat, uthan från fremmande Land hijt skole införas, Privilegium begäres, så skall först ransakas och examineras, med hvilket Handtwerkshuus samme nye Manufactur kan bäst öfver eens komma, dijt Wij the samme sedan vijsa vele, beneficierandes honom för sin invention medh een dehl, och Handtverkshuuset för Privilegierne och medlens skul medh then andre dehlen aff the förmoner och wilkor honom förunnas kunna, så at ingen uthan samme Handtwerkshuus må innan een wiss tijd effter göra samma Arbete, wedh confiscation af Wahran och arbitralt Straff tilgörandes.» Tiden för privilegiets bestånd sattes antingen till ett visst antal år, ibland ända upp till 30 år, eller lämnades den obestämd. Under frihetstiden avvisade man privilegia exclusiva och belönade i stället uppfinnarna med premier, varvid uppfinnaren belönades, om uppfinningen var ny och nyttig.^® Gustav III återinförde emellertid privilegiesystemet. En reaktion mot privilegiesystemet finner man i en motion, som väcktes vid riksdagen 1809,^® där adelns representant Ulric Emanuel Mannerhierta påtalade bristfälligheter i rådande system. Anledningen till motionen var, att en person erhållit ensamrätt att trycka »musikalier». Detta tryck var emellertid så dåligt på grund av vederbörandes underlåtenhet att förbättra och utveckla trycktekniken, att det inte gick att använda, varför man tvangs trycka »musikalierna» utomlands. Mannerhierta föreslog följande ändringar: 1. alla exklusiva privilegier, som innehavarna begagnat i 20 år mätte upphävas, 2. hädanefter skulle icke något privilegium såsom fullkomlig uteslutande rätt meddelas i något fall, 3. ett dylikt privilegium skulle ej bli ett hinder för erhållandet av ett Kongl. Majas Privilegier, gifne Handtwerkshuusen som här och där i Rijket inrättas skola. Stockholm den 18 Septembris Anno 1668. Samling Utaf Kongl. Bref Stadgar och förordningar . . . angående Sweriges Rikes Commerce, Politic och Oeconomie utg. av A. A. von Stiernman. Del 3, Stockholm 1753, s. 711. Den 29. Maji (1739) Förnyade allmänne Manufactur och Handwärckeri-Privilegier, där det i 29 § heter; ». . . Och i fall en sådan ny Invention pröfwes wara särdeles nyttig och oumgängelig för Manufacturerna; Så skal Upfinnaren, om han låter samma des Invention blifwa allmän, bekomma en skiälig och efter nyttan lämpad erkiänslo af Manufaetur-Fonden». — R. G. Modée: Utdrag Utur . . . Publique Handlingar etc., II, Stockholm 1746, s. 1549. Föreliggande referat bygger dels på riksdagstryck och dels på Patentlagstiftningskommitténs betänkande VI. Förslag till patent m.m. Stockholm 1919.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=