Från privilegiesystem till patent 39 couvertes & inventions en tout genre d’industrie» författad av markis Stanislav de Bouffler. Han begärde i rapporten ett allmänt rättsskydd åt uppfinnarens idéer och ingen godtycklig allmosa. Han hänvisade även till engelsk lagstiftning, vilken på grund av sin ålder ansågs vara föredömlig och slutade rapporten med orden »att om amerikanerna, frihetens nyaste bundsförvanter sedan ett år tillbaka, har anammat den engelska patentlagen, så kan en lagstiftning i samma anda inte heller vara olämplig i det nya Frankrike». Den nya lagen, som trädde i kraft 1791, hade i stort sett följande innehåll. Varje uppfinning var upphovsmannens personliga egendom. Även importpatent skyddades, om de vid införsel till Frankrike icke tidigare varit kända där. Patent beviljades alternativt för 5, 10 eller 15 år. Vid intrång kunde patenthavaren låta beslagta de föremål, som framställts i strid med lagen och kräva skadestånd. Patenten kunde bli ogiltig av fem skäl: 1. när patentbeskrivningen var ofullständig, 2. när patentbeskrivningen var felaktig, 3. när patentet icke var nytt, 4. när uppfinningen icke utövades inom två år från dagen för patentets beviljande samt 5. när en uppfinnare, sedan han beviljats franskt patent, för samma sak sökt patent i ett främmande land. De fyra första skälen verkar väl rätt naturliga för nutida uppfattning, medan det femte väl får förklaras som ett utslag av merkantilistiskt och därmed protektionistiskt tänkande. Man ville skydda det egna landets produktion för att främja den nationella ekonomin. Det finns skäl att notera de nämnda huvudpunkterna i den franska patentlagen, emedan flera av dessa sedermera återkommer i den svenska lagstiftningen under 1800-talet. 1790 års patentlag ersattes den 5 juli 1844 av en ny patentlag. Nyheten i denna lag var fastställandet av anmälningsförfarandet. Någon förprövning av uppfinningens nyhet företogs således icke utan skydd tillkom förste anmälaren. Under 1800-talets första hälft reglerades uppfinnarens skydd för sin uppfinning i åtskilliga länder, exempelvis Ryssland 1812, Preussen 1815, Belgien, Nederländerna 1817 och Spanien 1820. 2. Utvecklingen i Sverige Det första stadgandet om uppfinningsskydd återfinnes i en förordning 1668 »Kongl, Maj:ts privilegier, gifne Handtverkshuusen, som här och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=