RS 6

Hafnerna i Halland 25 David Hannerberg vidgar det i de sistnämnda avhandlingarna anlagda perspektivet. I »Den uppländska tolften somkameralt system och territoriell planering» ägnar han denna del av hundaret en ingående undersökning.^® Han får till resultat, att tolften omfattat 12 gårdar av växlande storlek. »Själva idén omterritoriella enheter om 12 gårdar och om grupper av sådana tolfter kan visserligen knappast ha framkommit spontant hos bönderna själva, men någon utbyggd förvaltningsapparat kan inte från början ha behövts.» Under vendeltiden vann ett nytt odlingssystem, tvågärdesbruket (tvåsädet), insteg, och samtidigt kom idén till en ny organisationsformmed lika stora kamerala basenheter.^^ Under detta skede tillkom också de kungliga husabyarna och från dem utgick säkerligen initiativet till den nya areaplaneringen. Även i fortsättningen under den starka medeltida utvecklingen förblev tolften 12 kamerala enheter, ehuru nu större till formatet. Huruvida hundaret/häradet omfattat ett visst antal personer (krigare) eller gårdar, byar elle anda enheter eller enbart betecknat en bygd, har sålunda varit föremål för åtskillig diskussion. Det synes emelletid vara svårt att bestrida, att dessa termer ursprungligen verkligen varit benämningar på personella organisationer av krigstjänstskyldiga bönder, vilka varit förlagda till ett gemensamt område, vars gränser ofta varit diffusa, om de överhuvudtaget funnits.^- Undersöker man de äldsta nordiska jordeböckerna, kan man inte undgå att se, att de uppvisar ett system som påminner om Karl XI :s indelningsverk. Huruvida man sedan kan identifiera 42 ledingshemman, skattehemman eller odalhemman i häradet resp. 120 (100) i hundaret, beror givetvis på den utveckling som ägt rum under de gångna seklerna. Genom fortsatt uppodling och omorganisation kan antalet ha ökats. Omvänt kan antalet också ha minskats genom inverkan av en eller annan katastrof, vilket dock inte alltid behöver omöjliggöra en identifiering av de ursprungliga ledings- eller odalhemmanen. Dessutom torde man kunna räkna med, att ett härad eller ett hundare redan från början omfattat ett annat antal än det ideala talet —därpå tyder måhända namnet Tuhundra. AakjvERhar genom en specialundersökning avjordeboksmaterialet rörande de självägande bönderna i det i Jylland belägna Fjends härad ansett sig David Hannerberg: Den uppländska tolften som kameralt system och territoriell planering (Forskningsprojektet administrativa rumsliga system, Meddelande 29). Stencil 1975. Hannerberg, a.a., sid. 43. Bland moderna foskare som bestrider denna uppfattning (på ett tämligen summariskt sätt) kan nämnas Friedrich Lutge: Geschichte der deutschen Agrarverfassung, Stuttgart 1963, sid. 20 f. Om debatten i den danska forskningen, se Aakjair, Inledning, sid. 56 f. (Kong Valdemars Jordebog, Bind II).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=