Oscar Bjurling betecknat en bestämd enhet. Han noterar emellertid, att enheterna hundare och tolft fanns omkring år 1000, ehuru utan att ta ställning till teorien om att hundaret omfattat ett 100-tal enheter. Under medeltidens gång minskade de äldre enheterna i betydelse eller försvann. Folklanden, som omfattade ett visst antal hundaren och ännu i början av 1300-talet nämndes i viktiga sammanhang, blev snart nog en nullitet, och hundaret ersattes så småningom av häradet. Tolften hade redan vid Upplandslagens tillkomst blivit en historisk företeelse och dess förhållande till den senare medeltidens territoriella enheter finner han vara ovisst. Han menar, att »tolftens numera okända område icke har sammanfallit med de senare enheterna socken och åtting». Han påpekar dock samtidigt, att Upplandslagen använder ordet tolft »som benämning på en grupp av tolv män vid tinget men icke som benämning på ett område». »Det är tydligt», skriver han, »att tolftens betydelsefulla skede ligger avsevärt före de bevarade diplomens och lagtexternas tid».^^ Det Uppland, som Lundberg undersökt, är ett land som genomgått en grundlig omdaning — en omdaning somkanske varit grundligare än på andra håll. Ett annat material än det Lundberg använt har Hyenstrand dragit fram i sin avhandling om »Centralbygd—randbygd».Med utgångspunkt i arkeologiskt material och ortnamn har han försökt teckna framväxten av den territoriella organisationen i Mälarlandskapen. Han definierar tolften som ett område med tolv primärenheter (och tolv primärnamnenheter), »genom namnsättning identifierbara och genom gränser möjliga att skilja från varandra».^’ Denna definition prövar han på en rad socknar och anser sig få ett tillfredsställande resultat, d.v.s. att de ifrågavarande socknarna uppvisar hela, halva eller dubbla tolfter. Tolfterna har sedan lagts samman till hundaren av något skiftande storlek. Attundaland har sålunda bestått av normalhundaren om 8 tolfter och Tiundaland av storhundaren om 10 tolfter. De senare har i flera fall varit uppdelade i tredingar eller tredingshundaren om3 1/2 tolfter, d.v.s. 42 bönder.^® På ungefär samma linje som Hyenstrand befinner sig Sporrong i »Kolonisation, bebyggelseutveckling och administration». Genom en analys av äldre agrara förhållanden i Trögd och Seminghundra menar Sporrong sig ha kunnat definiera tolften som en grupp på tolv s.k. helgårdar. I Trögd finner han 40 å 42 tolfter och i Seminghundra 12 tolfter.^® Lundberg, a.a., sid. 89 f. 2® Äke Hyenstrand: Centralbygd—Randbygd. Strukturella, ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk yngre järnålder; Malung 1974. Hyenstrand, a.a., sid. 45. 28 Ib-, sid. 119 f. 2® Ulf Sporrong: Kolonisation, bebyggelseutveckling och administration. Studier i agrar kulturlandskapsutveckling under vikingatid och tidig medeltid med exempel från Uppland och Närke; Lund 1971. Sid. 180 f. 24
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=