Hafnerna i Halland 23 de ovannämnda författarna gjort. Han anser sig kunna konstatera, att man i detta område i efterhand »klistrat» häradsbeteckningen på ett redan fullkoloniserat område med en färdig indelning i socknar. Så kan det naturligtvis också ha varit. Det torde dock inte ha varit regel. Som stöd för sin uppfattning anför han bl.a. att Karlstorps socken ibland anges ligga i Aspelands härad, ibland i östra härad och vidare att Högsby och Fagerhults socknar ibland säges ligga i Handbörds härad och ibland i Aspelands. Det är emellertid inte någon direkt ovanlig företeelse.^^ Kyrksocknarna var en rent kyrklig indelning, medan häradet hade helt andra administrativa funktioner. Med hänsyn till den frie skattebondens skyldigheter till den världsliga överheten var det avgörande inte i vilken kyrksocken han bodde utan vilket härad han tillhörde. Häradet omfattade som antytt ett visst antal krigs-, tings- och skattepliktiga bönder och krävde därför inte i och för sig distinkta gränser. Häradet var ursprungligen — och förblev på sina håll länge — en personell och inte en territoriell indelning, närmast att jämföra med ett rullföringsområde. Kyrksocknarna omfattade även landbor, torpare och annat folk. 1500-talets jordebokssocknar behövde inte nödvändigtvis vara identiska med kyrksocknarna, även om detta oftast blev fallet. Att åtskilliga av de förra kunde gå tillbaka på en förkristen indelning, är inteuteslutet. I motsats till Thor anser Göransson i en avhandling om »Tomt och teg på Öland» att han kan bestämma häradena till en viss storlek — inte bestående av 100 eller 120 man, ej heller 42 eller någon annan multipel av storhundradet —utan baserad på ett jordområde om i regel 80 attungar, fördelat på 10 hamnor om vardera 8 attungar. Han finner även, att de öländska byarna tenderar att bilda block om 8 attungar alldeles som i det anglo-saxiska England, »där byarnas ’hide’-tal på detta sätt låter sig sammanfogas till jämna block, i vilka basenheten är 5 ’hides’ inom det systemav 100 ’hides’ per hundred som där rådde». Det är ledungssystemets hamnor och håar som, enligt hans mening, här avslöjar sig. Han tillfogar dock den reservationen, att »vi aldrig kommer att få bekräftelse på rekonstruktionernas överensstämmelse med verkligheten». Birger Lundberg intar en ännu mera strängt avgränsande källkritisk ståndpunkt i sin undersökning av Upplands indelning under hög- och senmedeltiden.^'^ Han understryker, att man inte kan veta om termen hund Se även hur hamnorna tvärade sockengränserna i Uppland. Hafström: Ledung och marklandsindelning, kartan vid sid. 86 över Trögd. Solve Göransson: Tomt och teg på Öland. Om byamål, laga läge och territoriell indelning (Forskningsrapporter från kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, nr 27), kap. J och K. Stencil 1971. Birger Lundberg: Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden; Sthm 1972.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=