Oscar Bjurling plogsräkningen, säger han, var vanlig även i Sverige; enheten bakom attungen och marklandet var ploglandet. Till Söderlinds uppfattning har Ekbom anslutit sig. Han anser sig kunna ur de kyrkliga skattelängderna härleda en indelning av hundet i 100 plogland.^^ Nu är skillnaden mellan de ovan refererade tolkningarna knappast så stor som det kan förefalla vid första ögonblicket. Hundarets soldatbönder kan redan vid »landnamet» tagit ungefär lika stora gårdar och då blir det m.a.o. en viss grad av identitet mellan jordindelning och hundaresresp. ledungsindelning. Detta behöver inte betyda, att arealen överallt var densamma utan att gårdarnas kvalitet var likartad: större och sämre åkrar kunde svara mot mindre och bättre åkrar. Därför kunde t.ex. en hide mycket väl innehålla ett större eller mindre antal åkrar än det ideala antalet 120. Likaså kunde ett hundred innehålla mindre eller mera än 120 hides. Beräffande Söderlinds teori må nämnas, att Stenton anser att räkningen i plogland liksom själva termen — vars äldsta engelska språkform är plogesland —härstammar från Skandinavien (Danmark) samt att densamma kom att ersätta hide-räkningen.^^ I Kent fanns visserligen i äldsta tid ett i England unikt system att räkna i »sulung», en term av fornengelskt ursprung (sulh=plog). Men denna indelningsform hade, enligt Stenton, många beröringspunkter med det agrara systemet i Rhenlandet.^® Sulung och hide var inte identiska storheter. »The terms ’hide’ and ’sulung’ stand, in fact, for two different types of tenement, one representing the amount of land which would support a peasant household, and the other the area which could be kept in cultivation by a single plough-team of eight oxen. In acreage the sulung was undoubtedly far larger than the hide.» En hide representerade det jordområde som ett bondehushåll behövde.^^ Ofta omfattade den 120 acres men det kunde (som ovan nämnts) vara mer eller mindre. Åkerjorden var endast »centrum för ett komplex av nyttigheter och rättigheter, nödvändiga för bevarandet av den relativt måttliga levnadsstandard som var rådande på 600-talet».“® I en undersökning av de administrativa gränsdragningarna i södra delen av Kalmar län har Lars Thor kommit till ett annat resultat än vad Carl Axel Ekbom: Viennetionde och hundaresindelning (i Rättshistorlskt bibliotek, serie I, band 23), Lund 1974. Sid. 74 f. Ad. Ballard: The Domesday Inquest; 1923. Sid. 32 f. Stenton, a.a., sid. 507 f. Stenton, a.a., sid 278. Ib. Stenton, a.a., sid. 279. Lars Thor: De administrativa gränsdragningarna i södra delen av Kalmar län intill 1500-talets mitt. översikt. (Forskningsprojektet administrativa rumsliga system. Meddelande 22). Stencil 1969. 22
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=