Hafnerna i Halland 21 tolfter, d.v.s. 120 enheter, »sannolikt ätte- eller storfamiljgårdar». Han daterar organisationen till tiden före år 1000. En mindre del av hundet —2 tolfter eller 24 man —blev sedermera avskild och fick bilda en egen gruppering, ofta benämnd skeppslag, medan den återstående större delen, som omfattade 8 tolfter, blev det i landsskapslagarna omskrivna hundaret. Tolfterna i hundaret komatt få benämningen åtting (åttondel) —i många fall kan man fastställa identitet mellan åtting och en äldre tolft. Åttingarna var även identiska med de kristna socknarna. Hundaret var, framhåller Hafström, både kultområde, rättskipningsområde, militärområde och skattedistrikt. I varje uppländskt hundare fanns en huvudort. Tuna, med kult- och tingsplats (vid flera av dessa har stora fynd gjorts ända från 400-talets slut). Beträffande häradet — den vanligaste indelningsformen i Götalandskapen — ansluter sig Hafström till tolkningen, att ordet återgår på hari-raida, som är en språklig motsvarighet till det fornnorska skipreida. »Liksom denna fått sitt namn av att den hade att utrusta ett ledungsskepp, skulle häradet ha fått sitt namn av sitt åliggande att utrusta en (skepps)-här.» Enligt Stefan Söderlinds uppfattning avser hundare (och hund) ett område på 100 (alt. 120) plogland.Han finner det »så gott som säkert» att såväl den svenska som den danska häradsindelningen »till form och innehåll är en centuriering av alldeles samma slag som den kontinentala och den engelska». Den omständigheten, att de flesta engelska hundredsdistrikten erlade skatt för hundra hides, tolkar han så, att »det är skatteplogen hide, som i antalet 100 (120) utgör den fiskaliska mall, efter vilken indelningen är uppdragen» och att en jordtaxering låg till grund för denna skatteplog. Söderlind finner det också troligt, att »den frankiska centenan är konstruerad med en skatteplog som mall, tekniskt sett kanske snarare beräknad efter arbetskraft än efter jordens taxerade areal och bonitet». Ursprunget till både det engelska och det kontinentala centena-systemet leder han tillbaka till den romerska centurian om 100 heredia, alltså c:a 100 tunnland. Han erinrar dock även om den militära romerska centurian. Han påpekar desslikes, att Karl Martell under 700-talets första hälft införde en centena- eller zentindelning i grevskapen i östfranken (Mainområdet) och att denna »fränkische Urzehnt war Heer- und Gerichtsgemeinde».Inte desto mindre underkänner han uppfattningen, att de danska häraderna var militära distrikt. Han menar, att det var »ganska naturligt att skipaen-organisationen senare kunde läggas in jämnt i häradssystemet, eftersom detta byggde på hundraplogen som skatteteknisk enhet». Hundra- ** Hafström: Land och lag, sid. 11. ** Stefan Söderlind: Häradet. Historisk tidskrift 1968, sid. 102 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=