Oscar Bjurling mera, ibland mindre.® Termen centuria hade emellertid en dubbelbetydelse. Den betecknade också det jordområde som på många håll tilldelades veteranerna. En dylik centuria innehöll 100 heredia på vardera 2 jugera eller plogland, vilket innebar, att varje veteran fick en »kolonilott» på c:a 1 tunnland.® Formationer av bondesoldater var m.a.o. inget utmärkande för den germanska världen. Här kan också erinras om det indelningsverk, som den byzantinske kejsaren Herakleios upprättade i början av 600-talet i bl.a. Mindre Asien. Han gjorde bönderna till den viktigaste beståndsdelen i rikets försvar. Besittning av jord betydde för dem skyldighet till krigstjänst. Samtidigt koncentrerades hela förvaltningen, den civila såväl som den militära, till militärkommandon. Denna »militarism» innebar en klar brytning med den diokletiansk-konstantinska ordningen, vars grundläggande karakteristikumvar skiljandet mellan civil och militär makt.^® Även i England fanns en organisation av hundaren, här kallade hundreds. Termen hundred är visserligen inte belagd — enligt Stenton — före Edgars regeringstid (944—975) men organisationsformen var välkänd för de sachsiska och angliska kungarna redan före Alfreds regeringstid (849—901). Ett dylikt hundred omfattade »a round one hundred hides when the king took his feorm or called out his fyrd», d.v.s. när kungen kom på gästning eller kallade ut sin leding.^^ Åtminstone på 1000-talet var ett stort antal av dessa hundreds knutna till en gammal kungsgård, dit kungens feorm levererades. Den svenska hundares- och ledungsorganisationen har Gerhard HafSTRÖM ägnat en grundläggande analys i »Ledung och marklandsindelning» m.fl. skrifter.^- I viss anslutning till en av E. Hjärne framförd hypotes skiljer han på termerna hund och hundare. Den förstnämnda termen betecknar, skriver han, en organisation, som omfattade 10 (i vissa fall 12) 20 ® J. Kromayer & Georg Veith: Heerwesen und Krlegfiihrung der Griechen und Römer; 1928. Sid. 269, 387 o. 492. Se även C. Blumlein: Römisches Kriegswesen (i Jahresbericht ii. die Fortschritte der klass. Altertumswissenschaft, Bd 274), passim. ® Dylika centurior har upptäckts vid flygfotografering av trakten kring Pola på Istriska halvön. Se B. E. Berriman: Historical Metrology, 1953, sid. 132. Även vid den romerska befästningen i Friedberg i Hessen kan en veterancenturia iakttagas. Se BeckerDillingen a.a., sid. 252 f. Friedrich Lannert: Griechisches Kriegswesen (Jahresber. U. die Fortschr. d. klass. Altertumswiss., Bd 274), sid. 421 f. — Robert Grosse: Römische Militärgeschichte von Galienus bis zum Beginn der byzantinischen Themenverfassung; 1920., sid. 1 f., 229 f. “ F. M. Stenton: Anglo-Saxon England; 1950. Sid. 297. Gerhard Hafström: Ledung och marklandsindelning; Uppsala 1949. Dens. Sockenindelningens ursprung (i Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund, Sthm 1949). Dens. Die altschwedische Hundertschaft (Vorträge und Forschungen, VIII, Konstanz & Stuttgart 1964).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=