Hafnerna i Halland 19 2 I litteraturen har många gånger påpekats, att det i äldre medeltid fanns en militär organisationsgrupp på 42 man. Tunberg hänvisade sålunda till termen heriraita i en av de äldsta tyska lagarna, en term som är synonom med ordet härad, och vilken betecknade en skara på 42 beridna krigare.^ Efterhand komtermen att bli liktydig med det område, där en dylik skara slagit sig ned. Häradsindelningen var följaktligen till en början personlig och inte territoriell.^ Spår av liknande grupperingar har påvisats på sachsiskt område. HeinRICH V. Minnigerode erinrar sålunda om att de riksfria bönderna, »vrye ryckslude», i såväl Dortmund som Brakel hade 42 skogsparter, s.k. gaven — ett förhållande som också noterats ifråga om Bruche vid Main.® Det märkliga är, att böndernas riksfrihet var förknippad med innehavet av dessa »gaven», inte med besittningen av gårdarna. De riksfria bönderna bildade på sin ort ett eget ting, en »vest», och samlades till tingsförhandlingar, »vestinc». Siffran 42 är intressant även ur den synpunkten, att den är en tredjedel av det germanska storhundradet, en militär organisationsform. I skärningslinjen mellan det romerska imperiet och Germanien grundades åtskilliga Hundertschaften, centurior, Huntari — till de mera kända hör de äldsta schweiziska kantonerna. I den allemanniska lagen (från c:a år 720) framstår hundaresorganisationen, die Hundertschaft, som den gamla, grundläggande indelningen av folket. Detta Hundertschaft —som i den latinska texten även kallas centena — förestods av en ledare, benämnd centenarius, hunno eller iudex. Till dennes uppgifter hörde bl.a. att döma i jordtvister.^ Bönderna i de tyska hundarena tillhörde de fria männen och hade krigsplikt (Heeresfolge), tingsplikt och plikt att utreda kungsgästning (Königsgastung). I det romerska riket fanns en motsvarighet till die Hundertschaft. Det var den bekanta klassiska centurian, som omfattade 100 soldater —ibland * Sven Tunberg: Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelning, 1911, passim. ® Poul Jorgensen: Dansk Retshistorie, 2. Udg., sid. 234 f. * Heinrich v. Minningerode: Königzins, Königsgericht, Königsgastung im altsächsischen Freidingsrechte, Göttingen 1928, sid. 58 f. — »Nach der bayrischen Nachricht von den 42 Schilden, die eine heriraita ausmachen (L. Baiuw. 4, c. 23), liegt der Zahl von 42 Waldanteilen vielleicht eine Truppengrösse zu Grunde, und falls sich annehmen liesse, dass diese Bodenverteilung nach Zehnschaften und Hundertschaften allgemein angenommen wird, so wiirde auch der Name vest und vestinc fiir den Dingbezirk eines Gesamtreichshofes dazu passen.» Minnigerode, sid. 60. ^ J. Becker-Dillingen: Quellen und Urkunden zur Geschichte des deutschen Bauern, sid. 252 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=