Hafnerna i Halland Av Professor Oscar Bjurling 1 Det kamerala materialet från nordisk högmedeltid är som bekant tunnsått. Detta faktum har bl.a. gjort att den s.k. Kung Valdemars jordebok blivit föremål för en omfattande diskussion. Det har också föranlett att man frågat sig, om inte senare tiders material såsom jordeböcker av olika slag kan innehålla rester av äldre källor. Den som i synnerhet har hävdat denna synpunkt är Svend Aakj^r.^ Aakjasr framhåller, att om vi någonsin skall få mera ut av Kung Valdemars jordebok, den äldsta skandinaviska källan av kameral karaktär, »end en Rjekke Ligninger med flere obekendte storelser», då är en systematisk jämförelse mellan det medeltida kamerala materialet och det som finns från senare tid det enda sättet att förvandla de nämnda storheterna till bekanta »tal».^ Metoden erbjuder utan tvivel åtskilliga vanskligheter, men för att ånyo citera Aakja:r, »for den der efterhaanden er blevet fortrolig med den stxrke Konservatisme i Bonders Levevilkaar, Landsbyfxlleskab, Skatteforhold m.m., ved et indgaande Studium af Lensjordeboger, Markboger o. lign. detaljerede Kilder, er der intet dristigt eller kildekritisk uforsvarligt i Foretagelsen af en saaden Sammenligning. Meget av det, som Ixses i en Lensjordebog fra det 16. Aarhundrede, er nemlig ikke blot ’Beretninger’, men ’Levninger’ fra Middelalderen, ligesom mange Enkeltheder i Fasliesskabets Agerfordeling, Tofternes Plads m.m., er ’Levninger’.» ^ ^ Kong Valdemars Jordebog, utgiven av Svend AakjjER, Bind I—III; Kobenhavn 1926—1945. Om diskussionen se Aakjjers Inledning i Bind I och Kommentar i Bind II. * AAKJ.ER, Kommentar, sid. 241. ® Ib. — Här må påpekas, att Asgaut Steinnes även använt sig av äldre jordeböcker vid undersökning av medeltida skatteförhållanden, bl.a. i Leidang og landskyld, 1927, samt i Gamal skattskipnad i Noreg I—II, 1930—1933.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=