Rättshistorisk undervisning — Sverige 233 derliga, kunde — ansåg man — sådana lämpligen meddelas i form av korta introduktioner i samband med undervisningen i olika positivrättsliga ämnen. Rättshistorien hade dock även övertygade anhängare, som framhöll, att den i U68:s förslag starkt understrukna funktion, som ämnet hade, att illustrera samspelet mellan samhällsutveckling och rättsutveckling skulle gå förlorad genom en uppspjälkning. Den inriktning, som ämnet under senare år fått, att allt starkare framhäva detta samspel och dessutom belysa sambandet mellan rättsutvecklingen i Sverige och ute i Europa, står vidare 1 hög grad i samklang med ett par av de ledande idéer, som ingår i den totala målsättningen för juristutbildningsreformen, nämligen ökad samhällsorientering och internationalisering. Ifråga om samhällsorienterlngsaspekten råkade emellertid rättshistorien under detta utredningsskede komma i viss konkurrens med ett par andra ämnen. Det gäller först rättssociologien, vilket ämne i U68:s förslag kom i slutet av utbildningen, men som nu ansågs just med hänsyn till önskvärdheten av tidig samhällsorientering i studierna böra läggas in redan under första året. Vidare gäller det ett pä detta utredningsstadium helt nylancerat ämne, som fick benämningen Rätt och samhälle. Avsikten med detta ämne är att stärka studenternas motivation för fortsatta juridiska studier genom att låta dem redan under första året få arbeta med »konkreta samhällsproblem med juridisk anknytning». Ämnet har samtidigt fått karaktär av pedagogisk försöksverksamhet, som beräknas kunna i detta avseende berika undervisningen inom den fortsatta utbildningen. Rätt och samhälle skall nämligen ha en tematisk, projektinriktad uppläggning och genomföras i självständigt arbetande grupper av studenter med största möjliga inflytande för dessa över temaval, arbetsformer och redovisning av resultat. Under den härigenom ännu mera ökade ämnesträngseln skars rättshistorien vid planeringen av första utbildningsåret ytterligare ned till fem poäng. De påtagliga olägenheterna med en långt driven splittring på småämnen ledde emellertid till att man kom att rikta in sig på att söka en lösning i lämpliga sammanslagningar. För rättshistoriens del diskuterades sammanslagning med dels allmän rättslära och dels rättssociologi. Det blev det senare alternativet, som till sist valdes. I den slutliga utbildningsplan, som framlades i UKÄ:s rapport 1976 nr 4, upptogs Rättshistoria och rättssociologi som ett sammanslaget ämne med 8 poäng, medan Rätt och samhälle placerades som ett avslutande ämne med 4 poäng. Ovissheten om bl a hur det helt nya, oprövade ämnet Rätt och samhälle kan komma att utfalla, har emellertid gjort att UKÄi motiveringarna till utbildningsplanen har räknat med, att utvecklingen möjligen kan leda till en fortsatt integrering av första årets ämnen till fyra block. Ett sådant
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=