Gösta Hasselberg 232 Detta arbete utfördes inom ämbetet av fakultetsberedningen för rättsoch samhällsvetenskaperna i samarbete med två referensgrupper: en juristgrupp med företrädare för den juridiska utbildningen och en arbetsmarknadsgrupp med företrädare för olika intressenter på arbetsmarknaden. överarbetningen resulterade i ett i jämförelse med U68:s betänkande i vissa avseenden mycket förändrat förslag till utbildningsplan, som framlades i en 1976 avgiven stencilerad UKÄ-rapport nr 4. Det är denna utbildningsplan, som från januari 1978 i allt väsentligt skall följas i den ovan presenterade nya juristutbildningen. Det är lärorikt och belysande för rättshistoriens ställning att följa, hur ämnet behandlats under detta utredningsarbete. I U68:s specialbetänkande presenteras rättshistorien såsom ämnet ter sig enligt gällande studieplaner på följande sätt. Ämnet omfattar de svenska rättskällornas och det svenska statsskickets historia samt, med tyngdpunkten lagd på utvecklingen från och med 1734 års lag, den svenska civilrättens, straffrättens och processrättens historia. Härtill kommer en överblick över den romerska rätten och dess inverkan på den svenska rätten samt vissa huvuddrag av den allmänna rättsutvecklingen i främst Europa. Som viktig framhålles den inriktning ämnet under senare år fått att särskilt uppmärksamma samspelet mellan samhällsutveckling och rättsutveckling samt hur man under olika tider under påverkan av skilda uppfattningar sökt styra utvecklingen genom lagstiftning. Den syntetiska helhetsbilden framhävs som mycket väsentlig, och i olika sammanhang framförda förslag att spjälka upp rättshistorien på historiska inledningar till enskilda ämnen avvisas bestämt. Vidare finns inom ämnet en strävan att inskränka studiet av de skilda rättsliga institutens historia för att i stället framhäva de större utvecklingslinjerna inom rättsutvecklingen såväl i Sverige somute i Europa. Utredningen anser, att ett fullföljande av denna strävan skulle möjliggöra en nedskärning av studietiden till något över hälften av de nuvarande tio veckorna. U68-utredningen finner det därför motiverat att bibehålla en obligatorisk kurs i rättshistoria med ett till sex veckor minskat utrymme och delvis förändrad inriktning under det första studieåret. Under remissbehandlingen av U68-förslaget kämpade ämnesföreträdarna — i regel med klart uttalat stöd från sina fakultetskolleger — för ökat utrymme för rättshistorien i den nya juristutbildningen, dock utan att vinna gehör. Under den av UKÄ ledda fortsatta överarbetningen av U68:s förslag seglade ämnet i motvind. Stor skepsis uttalades från en del håll om värdet av rättshistoriska studier över huvud taget för juristutbildningen, och röster höjdes för att ämnet helt skulle avskaffas. I den mån vissa rättshistoriska kunskaper möjligen skulle kunna visa sig erfor-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=