Rättshistorisk undervisning — Sverige 231 Gemensam för grundläggande rättsutbildning och juristutbildning är en grundkurs under första året om 40 poäng, som upptar 6 obligatoriska ämnen med följande omfattning: Juridisk introduktionskurs Rättsteknik Rättshistoria och rättssociologi Ekonomi Offentlig rätt Rätt och samhälle 10 poäng 2 poäng 8 poäng 8 poäng 8 poäng 4 poäng Den grundläggande rättsutbildningen fullföljes därefter med en obligatorisk civilrättskurs om tio poäng och en av 4 valfria alternativa profileringskurser, som var och en omfattar 30 poäng fram till sammanlagt 80 poäng. Juristutbildningen fullföljes direkt efter grundkursen under 7 terminer med 10 obligatoriska ämnen om tillsammans 95 poäng samt alternativa kurser om 20 poäng och valfria kurser om 25 poäng fram till en samlad poängsumma om 180 poäng. I den nya juristutbildningen kommer sålunda rättshistorien in som ett alltjämt obligatoriskt ämne under första terminen direkt efter introduktionskurs och rättsteknik. Tillsammans med rättssociologi har ämnet tilldelats 8 poäng, vilket för den egentliga rättshistorien innebär en icke oväsentlig minskning från tidigare 10 poäng (2 1/2 månad) till ungefär 6 poäng. Ämnets omfattning och innehåll har vidare bestämts av det förhållandet, att det skall vara lämpligt avpassat såväl för den kortare grundläggande rättsutbildningen som för den fullständiga juristutbildningen. U68 — den 1968 tillsatta stora utbildningsutredningen — hade till uppgift att utarbeta förslag till en genomgripande reform av hela högskoleutbildningen, dvs i princip all postgymnasial utbildning, först och främst i organisatoriskt avseende. Det skulle föra för långt och är i detta sammanhang icke heller nödvändigt att redogöra för målsättning och innebörd i den nya komplicerade högskoleorganisation, som nu håller på att genomföras i Sverige. Förslaget till denna lades fram i utredningens 1973 avgivna huvudbetänkande —Högskolan (SOU 1973: 2). U68 hade emellertid även i uppdrag att bl a utarbeta förslag till en förändrad juristutbildning. Detta resulterade i ett likaledes 1973 avgivet specialbetänkande — Högskoleutbildning — juristlinje, förvaltningslinje, social linje (SOU 1973: 59). U68:s specialbetänkande blev föremål för en hård remisskritik, vilket ledde till att regeringen uppdrog åt UKÄ (universitetskanslersämbetet) att överarbeta förslaget till juristutbildning.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=