Kjell Å. Modéer ledamöter 1773—1777 ur rättshistorisk synpunkt mest intressant. Göta hovrätt hade i dåtidens ögon dåligt rykte, bl.a. beroende på att en otillräcklig personalorganisation skapat en stor målbalans. Rykten om bestickning av hovrättens ledamöter ledde till att Gustaf III personligen initierade den räfst med domstolen, som resulterade i att fem ledamöter dömdes till avsättning. Aktionen blev en prestigesak för kungen men var samtidigt ett utslag för dåtidens antibyråkratiska stämningar. En ny organisation för hovrätten med skärpt kontroll av verksamheten blev det konkreta resultatet av kungens åtgärd. Också Rolf Karlbom har i två arbeten tagit sin utgångspunkt i det sena 1700-talets idévärld. I en historisk framställning om hungerupplopp och strejker 1793—1867 har Karlbom skildrat ett antal våldsamma aktioner.^^ En för en rättshistorisk framställning givande undersökning om interaktionen mellan dessa händelser och arbetsrättens utveckling samt i synnerhet om utvecklingen av reglerna om upplopp och strejk har författaren emellertid ej utfört. Karlbom har därefter fullföljt sina genom doktorsavhandlingen initierade forskningar om bakgrunden till 1809 års regeringsform. I ett 1973 publicerat arbete söker han att se en linje i svensk parlamentarisk tradition från frihetstiden och framtill 1973 års regeringsform.'*'’ Medan den militärrättsliga forskningen hittills koncentrerat sig på utvecklingen i vårt land fram till 1700-talets slut har forskningen rörande 1800-talets utveckling i stort sett helt negligerats. Uppsalahistorikern Rolf Nygren har tagit upp denna försummade problematik. De militära rättssäkerhets- och kontrollfrågorna för tiden efter 1700-talets mitt har författaren analyserat i ett ännu opublicerat arbete. I sin doktorsavhandling har han brutit ut en speciell fråga, nämligen militieombudsmannaämbetets doktrin- och tillkomsthistoria 1901—1915.^® Då inrättandet av detta ämbete var föranlett av utvecklingen av försvarspolitiken och en reformering av krigslagstiftningen har Nygren angivit sin metod så att en »rättshistorisk analys kombineras med analys av försvarspolitikens yttre förlopp» (s. 12). En marxistisk utgångspunkt har kammarrättslagmannen Per Eklund i sin straffrättsliga avhandling om rätten i klasskampen.'*" För att klargöra mot landshövdingarna och Göta hovrätt. Diss. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaiiensia. 96. Uppsala 1977. Rolf Karlbom: Hungerupplopp och strejker 1793—1867. En studie i den svenska arbetarrörelsens uppkomst. Lund 1967. Rolf Karlbom: Frihetstidens författning och 1809 års regeringsform. En principutredning om empiri och teori i Sveriges nyare författningshistoria. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg. 7. Lund 1973. Rolf Nygren: Disciplin, kritikrätt och rättssäkerhet. Studier kring militieombudsmannaämbetets (MO) doktrin- och tillkomsthistoria 1901—1915. Diss. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaiiensia. 95. Uppsala 1977. Per Eklund: Rätten i klasskampen. En studie i rättens funktioner. Diss. Uppsala. Sthlm 1974. 200 44
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=