Rättshistorisk forskning — Sverige 199 som en författarens bristande förtrogenhet med den dåtida rättskälleläran, med juridisk terminologi samt med den inkvisitoriska processens innebörd och funktion. Trots den kritik som riktats mot arbetet kan icke dess förtjänster förbigås. Det är ett stort och svårt källmaterial författaren noggrannt penetrerat. Arbetets allmänna förtjänster gör därför även detta historikerarbete till ett rättshistoriskt standardverk och kommande forskare kommer att ha stor glädje av Ankarloos forskningsresultat. 1600- och 1700-talens rättsliga idévärld har också blivit föremål för separata studier i två doktorsavhandlingar. Lärdomshistorikern Bo LindBERGS avhandling om naturrättens nedslag i Uppsala 1655—1720 är en huvudsakligen på akademiska dissertationer grundad undersökning av naturrätten som akademisk disciplin.Lindberg visar på konflikterna mellan filosofer och jurister, där de förra betonade naturrätten som en moraloch samhällslära, medan naturrätten för juristerna blir en folkrättslig disciplin och ett instrument för att bryta den romerska rättens framskjutna ställning som normbildande rättssystem. Den naturrättsliga ideologins nedslag i universitetslärarnas föreläsningar och i akademiska dissertationer präglar också kyrkohistorikern Ingmar Broheds avhandling 1973.^- Brohed undersöker det inflytande som den utländska, i första hand den stats-och kyrkorättsliga, utvecklingen haft på förhållandet mellan stat och kyrka, samt mellan religion och kyrka. Under inflytande av upplysningens naturrättsligt präglade teorier fokuserades dessa frågor vid våra universitet. Tre professorers verksamhet, Johan Ihre i Uppsala, David Nehrman-Ehrenstråle i Lund och Matthias Calonius i Åbo, står i centrum för undersökningen. Deras syn på problemkomplexet »Stat, Religion och Kyrka», den därmed sammanhängande utvecklingen av den akademiska undervisningen samt den tyska doktrinens påverkan på den svenska belyses i avhandlingen. Även för nyare tiden kan för den aktuella perioden anföras exempel på avhandlingar med möjligheter till rättshistoriska anslagspunkter, författade av historiker. Den gustavianska epoken representeras i detta avseende av Kenneth Awebros avhandling om Gustaf III:s räfst med ämbetsmännen 1772— 1779.'*^ I denna antibyråkratiska aktion är räfsten med Göta hovrätts Tillhagen: Rec. i Rig 56: 1973 s. 28, jämte replikskifte med förf. s. 76 ff. och Kjell Å. Modéer: Rec. i Svensk Juristtidning 1972 s. 361. Bo Lindberg: Naturrätten i Uppsala 1655—1720. Diss. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia. 33. Uppsala 1976. Ingmar Brohed: Stat—Religion—Kyrka. Ett problemkomplex i svensk undervisning under 1700-talet. Diss. Lund. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Band 22. Klippan 1973. Kenneth Awebro: Gustaf III:s räfst med ämbetsmännen 1772—1797 — aktionerna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=