Rättsiiistorisk forskning — Sverige 197 Skyttc hade som huvudort för sin peregrination under 1590-talet. Auskultantväsendet vid såväl hovrätterna som andra överrätter blev inkörspunkten för den svenska byråkratiska traditionen att ämbetsmännen före fast anställning skulle få praktisk utbildning. Gaunt visar hur den sociala rekryteringen till auskultantkadrarna skett och att nobiliteringsfrekvensen var hög bland denna rekryteringsgrupp. Ur rättshistorisk synvinkel är det beklagligt att arbetet enbart inriktats på byråkratiforskningsrelevanta aspekter. Auskultanternas roll i hovrätternas rättsbildande verksamhet ägnas i avhandlingen litet intresse.^^ Denna juristgrupp utgjorde ju den personella basen bland juristerna som förmedlare av från in- och utländska universitetet recipierat tankegods. Med en sådan dimension hade avhandlingen materiellt kunnat ansluta till professor Stig Jägerskiölds på 1960talet publicerade forskningsresultat rörande receptionen av tysk-romersk rätt före 1734 års lag, f.ö. forskningsresultat som i första hand just baseras på studier i Svea hovrätts arkiv. I Rättshistoriska studier har Stig Jägerskiöld även därefter under här aktuell tidsperiod publicerat uppsatser med receptionsrättsliga frågeställningar.'^^ Stormaktstidens rättshistoriska problem har lockat ytterligare författare, såväl historiker som jurister. Intressanta aspekter på bl.a. den kungliga åklagarmaktens utövning i de under Karl XI:s tid i strikt judiciella former förda reduktionsprocesserna, såväl i moderlandet som i provinserna, återfinnes i Arne Munthes posthumt utgivna förarbeten till reduktionens historia. De svenska transbaltiska provinsernas domstolsförvaltning har intresserat flera författare. Ragnar Liljedahls avhandling om den civila förvaltningen i Livland 1621—1634 (1933) utgjorde en utgångspunkt för den tidsmässiga avgränsningar av Anna Christina Meurlings avhandling om svensk domstolsförvaltning i Livland 1634—1700.^^ Meurling understryker i inledningen avhandlingens förvaltningshistoriska karaktär. Hovrättens i Dorpat arkiv, som hon under sina forskningar haft tillgång till, har inte utnyttjats (s. 14). Gaunt, a.a. s. 56 ff (Vad gjorde hovrattsauskultantcrna?) och s. 92 ff (Auskultanternas bisysslor). Stig Jägerskiöld: Om makars inbördes testamenten. Anteckningar om reception och rättsbildning kring ett bortglömt prejudikat. Rättshistoriska studier. Band 3, s. 210. Lund 1969. — Densamme: Johan Stiernhöök och den romerska rätten. Rättshistoriska studier. Band 4, s. 117. Lund 1974. — Densamme; Om eulpa-ansvaret under 1600- och 1700-talen. Några anteckningar om svensk rättspraxis och doktrin. Rättshistoriska studier. Band 5, s. 145. Lund 1977. Arne Munthe: Studier i drottning Kristinas och reduktionens historia. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet. 2. Sthlm 1971. Anna Christina Meurling: Svensk domstolsförvaltning i Livland 1634—1700. Diss. Lund 1967. Bibliotheca Historica Lundensis. XIX. Lund 1977.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=