Kjell ä. Modéer betydande intresse för rättskipning. Författaren har tagit till sin uppgift att undersöka »konungens domsrätt» i förhållande till »folklig rättskipning». Återinförandet av rättartinget {placitum justiciarum regis) 1344 var ett sätt att hävda kronans rättigheter, likaså de 1346 i varj'e domstol införda appellationsdomstolarna, de sk, konungsnämnderna. Ranehök visar, att de kungliga domarena företrädde både juridisk sakkunskap och politisk makt. Tendensen att lita till juridisk sakkunskap ser författaren som ett utslag för hur »den federativt sammansatta staten Sverige utvecklas till en nationell enhetsstat med en allmän landslag». I tiden låg ett behov av domare som behärskade hela rikets rätt. Både Nevéus och Ranehök har under sin doktorandtid haft professor Gösta Hasselberg som specialhandledare. Genom denna uppgift har han med sin rättshistoriska sakkunskap verksamt kunnat bidraga till att dessa båda vid filosofisk fakultet ventilerade avhandlingar fått väsentliga rätthistoriska frågor riktigt belysta. Jag skall nedan återkomma till värdet av denna handledning över fakultetsgränserna. 196 5 I allt större utsträckning har intresset bland avhandlingsförfattarna kommit att riktas mot rättshistoriska problem från nya tiden. Statsrättsliga frågor diskuterades i Kerstin Malcus’ avhandling om den regalrättsliga doktrinen i Sverige under 1560-talet.3® Med Arboga artiklar 1561 som utgångspunkt visar författarinnan att Erik XIV:s tolkning av sina regalrättigheter, iura regalia, som länsherre i förhållande till hertigarna som länstagare, var i paritet med den samtida kontinentala åskådningen, framför allt i Frankrike. Som undersökningsområde har Malcus valt det till hertig Johan förlänade finska hertigdömet. Påverkan från kontinental idélära vill också David Gaunt påvisa i sin avhandling om stormaktstidens hovrättsauskultanter.-^^ I en sk. kollektivbiografi söker han sätta in denna grupp av jurister i ett större samhällsoch utbildningspolitiskt sammanhang. Bakgrunden utgör 1620-talets allmänna reformsträvanden på utbildningens område, i vilka universitetskanslern Johan Skyttes idé att införa auskultantväsendet utgör en hörnsten. Gaunt vill se en påverkan från det undervisningssystem för jurister som användes vid Marburgs universitet och Hofgericht, dvs, det universitet Kerstin Malcus: Maktpolitik och länsrättslig förvaltning. Den regalrättsliga doktrinen i Sverige under 1560-talet. Diss. Lund. Bibliotheca Historica Lundensis. XXV. Lund 1971. D.avid Gaunt: Utbildning till statens tjänst. En kollektivbiografi av stormaktstidens hovrättsauskultanter. Diss. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia. 63. Uppsala 1975.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=