Rättshistorisk forskning — Sverige universitetsjubileet utgivit en initierad historik rörande den juridiska fakultetens i Uppsala medeltida bakgrund och utveckling.-® Malmström utgår i sin framställning från de svenska utlandsstudierna under hög- och senmedeltid och visar också på vilken betydelse bokinnehaven, såväl privata som offentliga, haft för spridning av det juridiska tankegodset i vårt land. Han visar på hur de internationella universitetsmiljöerna utgjorde en förutsättning för upprättandet av ett svenskt universitet. Det sparsamma källmaterialet rörande Facultas iuridica upsalensis gör att framställningen härom baseras på åtskilliga förmodanden. Klart är dock, att fakulteten under detta initialskede i stor utsträckning hade ställning som annex till den teologiska fakulteten. Malmström för framställningen fram till den akademiska undervisningens upphörande i Uppsala någon gång mellan 1515 och ca 1530.1 en till jubileet utgiven fakultetsmonografi har ÅkeMalmström mera summariskt tecknat fakultetens öden fram till våra dagar.-^ Det är författarens avsikt att fullfölja den fakultetshistorik han nu så framgångsrikt avslutat beträffande de medeltida förhållandena. Vid den historiska institutionen i Uppsala har under tidsperioden framkommit ett par medeltidsavhandlingar, som konkret visar det nära sambandet i Uppsala mellan den historiska institutionen och rättshistorikerna. Jag åsyftar som exempel Clara Nevéus’ avhandling om trälarna i landskapslagarnas samhälle (1974), i vilken hon visar att ättesamhällets upplösning och träldomens avveckling löpt parallellt.-®. »Ättens ansvar för sämre lottade fränder och tjänare efterträddes av kristet inspirerad samhällelig omsorg om fattiga och sjuka.» Av de rättshistoriskt intressanta frågor Nevéus behandlar kan nämnas ättledningsinstitutets utveckling från dess utvecklade regler i äldre landskapsrätt och fram till det att reglerna härom successivt försvinner i svealagarna redan före Skara stadgas förbud mot träldomen 1335. Den högsta domsrättens utövning under Magnus Erikssons regeringstid var ämnet för Allan Ranehöks avhandling (1975).-® Ranehök påvisar Magnus Erikssons allmänna intresse för judiciella frågor men också kungens 195 Ake Malmström: Juridiska fakulteten i Uppsala. Studier till fakultetens historia. I. Den medeltida fakulteten och dess historiska bakgrund. Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 34. Uppsala 1976. Äke Malmström: Ur den juridiska fakultetens historia. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala University 500 Years. 11. Uppsala 1976, s. 13. Clara Nevéus: Trälarna i landskapslagarnas samhälle. Danmark och Sverige. Diss. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia. 58. Uppsala 1974. 28 Allan Ranehök: Centralmakt och domsmakt. Studier kring den högsta rättskipningen i kung Magnus Erikssons länder 1319—1355. Diss. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia. 67. Uppsala 1975.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=