Kjell Å. Modéer i Sverige, och dels en ofullbordad avhandlingomrättsreglerna mellan moder och barn med rubriken hämtad ur Dalalagens kyrkobalk »Nu är ett barn fött i bästa lycka». Mötet mellan den universella kanoniska rätten och den inhemska rättsordningen vid tiden för landskapslagarnas tillkomst blev föremål för en kyrkorättslig undersökning av Jan Arvid Hellströmom »Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid»framlagd som gradualavhandling vid teologisk fakultet 1971. I avhandlingen granskas framför allt Äldre Västgötalagens regler. Arbetet ger en god bild av hur den kyrkliga organisationen i många avseenden anknöt till redan vid missionens börj‘an befintliga administrativa enheter, främst tinget och lagmansinstitutionen. En annan approach till den kanoniska rättens i vid mening påverkan på vår äldsta politiska indelning behandlades i en av Carl Axel Ekbom författad rättshistorisk avhandling, som framlades vid juridiska fakulteten i Stockholm1974.-^ Avhandlingen tog upp en tematik, som anknöt till professor Gerhard Hafströms avhandlingsämne om ledung och marklandsindelning. Ekbom utgick från den påvliga uppbörd, som enligt en bulla påbjöds av konciliet i Vienne 1312, det sk. Viennetiondet eller sexårsgärden. Denna uppbörd skulle uttagas av prästerskapet, och med hjälp av bevarade taxeringslängder från 1300-talets första hälft diskuterar författaren problemrörande vår äldsta politiska indelning, om ledungsorganisationen m.m. I avhandlingen framhöll Ekbom som sin uppfattning att en taxering av åkerjorden i Norge kunda ha föregått eller möjligen förknippats med den indelningen av landet för ledungen, som norsk historieforskning velat fästa vid Håkon den godes namn med hjälp av källmaterial från 1100- och 1200talen. I ett arbete om viennetiondet i Norge (1976) har Ekbom verställt denna undersökning och redovisat sin syn på hur denna taxering kan ha gestaltat sig.^“ Kunskaperna om den lärda juridiken, såväl om den romerska som den kanoniska rätten, hämtade de nordiska studenterna under medeltiden vid de sedan 1100- och 1200-talet framväxande europeiska universiteten. Först 1477 fick Sverige i Uppsala sitt första universitet och därmed också sin första juridiska fakultet. Professor Åke Malmströmhar till det nu aktuella 194 -* Jan Arvid Hellström; Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid. Diss. Lund. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Rättshistoriskt bibliotek. Band 16. Lund 1971. Carl Axel Ekbom: Viennetionde och hundaresindelning. Studier rörande Sveriges äldsta politiska indelning. Diss. Sthlm. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Rättshistoriskt bibliotek. Band 23. Lund 1974. Carl Axel Ekbom: Viennetionden i Norge. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Rättshistoriskt bibliotek. Band 27. Lund 1976.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=