Rättshistorisk forskning — Sverige vid den filosofiska fakulteten i Stockholm, redovisade Sjöholm en vetenskapshistorisk genomgång av rättshistorikernas beroende av den tyska 1800-talsgermanistiken med dess rötter i den historiska skolan och Montesquieu. Sjöholm testade sin teori bl.a. på striden mellan nämnd och juryInstitutionerna i 1800-talets lagstiftningsarbete. Hon hävdade, att den allmänt vedertagna modellen att behandla rättsinstituten, deras ursprung och utveckling, är ofruktbar. I stället bör det, menar hon, vara rättshistoriens uppgift »att se hur rättsväsendet i sin helhet var tänkt att fungera i den historiska miljö då vi vet att lagen kom till». Avhandlingen är ett försök till analys av den metod som blivit »bestämmande för traditionell rättshistoria». Sjöholms kritik av de resultat den rättshistoriska forskningen framlagt beträffande vår äldsta samhälls- och rättsutveckling har fullföljts i ett andra arbete 1976.-^ I detta fortsätter författarinnan sin kritiska genomgång av de svenska rättshistorikernas forskningsresultat. Sjöholm har på nytt tagit framför allt Åke Holmbäcks »Ätten och arvet enligt Sveriges medeltidslagar» till utgångspunkt för sin kritik rörande Gutalagens arvsrättsliga regler. Hon gör en nydatering av Gutalagen och Gutasagan och kritiserar också Gösta Hasselbergs huvudtes att de gotländska lagarna återgår på äldre nordisk rätt. Sjöholm ser, i likhet med vad tidigare Per Nyström i sina på 1930-talet i Ateneum publicerade artiklar bl.a. om de svenska medeltidslagarna hävdat, feodalrättsliga drag i det medeltida rättssystemet, och hon vill belägga direkta samband mellan den lärda bearbetningen av den äldre langobardrätten, den sk. Lombardan, och upplandslagens giftermålsformel, straffrättsbestämmelserna i Visby stadslag samt Skånelagen och dess parafras. De redovisade pilotstudierna skall enligt författarinnan fullföljas av en övergripande teori, som skall förklara de nordiska lagarnas (inkl. rättsböckernas) tillkomst under medeltiden. Hon har även initierat ett större forskningsprojekt härom. Den medeltida familjerätten har också fascinerat en annan kvinnlig historiker, Lizzie Carlsson, som 1966 publicerade resultatet av hennes mångåriga forskningar i avhandlingen ^>]ag giver dig min dotter», som avsåg att ge en rekonstruktion av äktenskapets ingående enligt forngermansk rätt. Detta arbete uppföljdes med en andra del 1972.“^- giver dig min dotter II», som blev författarinnans sista arbete, innehåller dels en historisk framställning av den kanoniska äktenskapsrättens inträngande 193 Elsa Sjöholm: Gesetze als Quellen mittelalterlicher Geschichte des Nordens. Acta Universitatis Stockholmicnsis. Stockholm Studies in History. 21. Uppsala 1976. -- Lizzie Carlsson: Jag giver dig min dotter. II. Trolovning och äktenskap i den svenska kvinnans äldre historia. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Rättshistoriskt bibliotek. Band 20. Lund 1972.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=