Rättshistorisk forskning — Sverige 191 för sin existens. När kritiken mot dessa institut fördes fram i lagkommittens Förslag till Allmän Criminallag 1832 skedde det mot bakgrund av att denna bevisteori förkastades och önskades ersatt av en friare bevisprövning. En på 1860-talet accentuerad kritik mot den äldre teorin medförde att den siste bekännelsefången släpptes 1869. Medan institutet »insättande på bekännelse» upphörde i praxis kom absolutio ab instantia att avskaffas genom lagändring 16.2.1934. (SFS 1934: 16.) Professor Ingers projekt om erkännandet i svensk processrättshistoria har i en första avhandling förts fram till tidpunkten för Svea hovrätts grundande 1614.^^ Erkännandets ställning i äldre svensk rättsutveckling har här tecknats mot bakgrund av den romersk-kanoniska och senare den tysk-romerska rättens utveckling. I dessa rättssystem fanns fast utvecklade lagliga bevisregler, som kom att recipieras som bevismedel i svensk rätt där sådana lagregler saknades. Undersökningen har genomförts genom att sätta de europeiska rättssystemen mot en analys av det svenska källmaterialet. Såväl den romersk-kanoniska rättens ersättande av den lutherska ortodoxins rättssyn som den tilltagande användningen av inkvisitionsprocessen med dess materiella bevisvärdering fick central betydelse för utvecklingen av institutet under början av nya tiden. På straffrättens område har utkommit ett par arbeten, som ger breda kulturhistoriska inblickar i äldre tiders strafformer. Skamstraffen är ett område, som Arthur Thomson ägnat stort intresse. Resultatet av hans komparativa forskningar om stockstraffet publicerades separat i en monografi 1972.^'* Skildringen ger den svenska utvecklingen mot bakgrund av ett danskt, norskt och tyskt perspektiv, fram till tidpunkten för stockstraffets avskaffande 1841, dvs. under den tid då de nya av liberalismen influerade straffpolitiska vindarna fått sina nedslag i 1832 års kriminallagsförslag och i den dåtida rättspolitiska debatten. Gunnar Rudstedts arbete om fångvårdsanstalten Långholmen ger denna straffrättsliga utveckling ur detta fängelses perspektiv.Det är en på arkivstudier grundad deskriptiv skildring av fångvårdsanstaltens historia som Rudstedt ger. Hans arbete tar inte upp de principiella frågorna om straffens och fångvårdens utformning utan koncentrerar sig på denna fångvårdsanstalts historia. Därigenom kommer de rättshistoriska frågorna att ses mot ett allmänt kulturhistoriskt perspektiv. Göran Inger: Das Geständnis in der schwedischen Prozessrechtsgeschichte. I. Bis zur Griindung des Svea Hofgerichts 1614. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Band 26. Lund 1976. *■* Arthur Thomson: I stocken. Studier i stockstraffens historia. Skrifter utgivna av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. LXVIII. Lund 1972. Gunnar Rudstedt: Långholmen. Spinneriet och fängelset under två sekler. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Band 18. Sthlm 1972.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=