Kjell Å. Modéer decennier har emellertid medfört att dessa inledningar i flertalet fall försvunnit. Det finns emellertid undantag. Per Henrik Lindbloms avhandling 1972 (tr. 1974) »Om skillnaden mellan formell och materiell rätt i civilprocessen» och Hans Forssells civilrättsligaavhandling »Tredjemansskyddets gränser. En studie av principen 'köp bryter lega'» (1976) kan nämnas som exempel härpå. Av de rättshistoriska avhandlingarna skall jag inledningsvis peka på ett par institutsmonografier i traditionell mening, vilka utkommit under de senaste tio åren. Ett exempel på att rättshistorisk tematik i allt större utsträckning kommit att inmutas av allmänhistoriker utgör Hans PetersSONS avhandling ommorgongåvoinstitutet för tiden framtill 1734 års lag.^” Denne lundaforskare framlade en både ambitiös och noggrann avhandling, i vilken han dock ensidigt koncentrerar sig på en analys av svenskt källmaterial. En omfattande kasuistik, fogad som en avslutande del till avhandlingen, bidrar till att arbetet för lång tid framåt kommer att inta ställning som standardverk i ämnet. Ur rättshistorisk synvinkel kan dock allvarlig kritik riktas mot avhandlingen. Genom att vägra att sätta in morgongåvoinstitutet i sitt internationella perspektiv har, som framgick av en extraopposition vid disputationen,^^ författaren icke rätt kunnat beakta receptionen av tysk-romersk rätt under 1500- och 1600-talen. Därigenom har han ej heller kunnat se morgongåvoinstitutet integrerat i sitt funktionella familjerättsliga sammanhang, där ex.vis instituten giftorätt, testamente och äktenskapsförord utgör andra väsentliga beståndsdelar. Processrättshistoriska frågeställningar har behandlats i två av professor Göran Inger år 1976 publicerade monografier. Professor Inger har initierat ett forskningsprojekt rörande erkännandet i svensk processrättshistoria från medeltiden och fram till nya rättegångsbalken 1948. Resultatet av en särskild undersökning rörande institutet »insättande på bekännelse» publicerades i en separat monografi.I denna utgår författaren ifrån de i samband med receptionen av den legala bevisteorin införda instituten ahsolutio ab instantia, »insättande på bekännelse» och sk. svårare fängelse. Tortyr i samband med rannsakningen och »insättande på bekännelse» framstod som naturliga instrument för att enligt denna bevisteori ernå fullt bevis. Författaren visar att de båda institutet absolutio ab instantia och »insättande på bekännelse» var beroende av den legala bevisteorins idéer Hans Petersson: Morgongåvoinstitutet i Sverige under tiden fram till omkring 1734 års lag. Diss. Lund. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Band 21. Lund 1973. Kjell å. Modéers anmälan i Rättshistoriska studier Bd IV, Lund 1974 s. 408 utgör en överarbetad version av denna extraopposition. Göran Inger: Institutet »insättande på bekännelse» i svensk processrättshistoria. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning. Rättshistoriskt bibliotek. Band 25. Lund 1976. 190
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=