Magnus Erikssons Stadslag 151 Stadens inflytande betydde emellertid även ett kungligt inflytande. Fogden var kungens representant och fogden skulle vara med i rådstugan som domare.^®® Han nämnes före borgmästarna och rådmännen, som inte får döma utan att fogden eller dennes ombud är närvarande.*®^ Emellertid var det kungliga inflytandet via fogden inte inskränkt till dennes personliga närvaro i rådstugurätten och möjligheten för denne att som domare påverka rättens beslut. Enligt Stockholms stads privilegier den 1 maj 1436 punkt 17 hade rådstugurätten möjlighet att döma efter »bästa samvete» i sådana fall, som inte fanns beskrivna och uttryckta i lagboken.*®“ Denna rätt upprepas i Gustav I:s privilegier den 30 juli 1529 p. 16*®^ samt i Erik XIV:s privilegier den 12 april 1563 p. 25 men ej i Johan III:s den 15 mars 1570.*®^ Däremot togs denna rätt med i Johan III:s stadgar för Stockholm den 10 mars 1570 p. 15*®® men ej i Sigismunds privilegiebrev den 13 juli 1594. När Stockholms representanter hos hertig Karl sökte fastställelse på sina gamla privilegier fick de ett barskt svar, som gick ut på att staden fått dessa rättigheter utan hans och riksrådets hörande. Med Gustav II Adolfs stadfästelse av stadslagen 1618 får väl denna exklusiva och för huvudstaden förmånliga rätt betraktas somdefinitivt avskriven.*®® Man kan sålunda konstatera att särskilt Värmdö skeppslag genom stadens representanter i domstolen kom att tjänstgöra som Stockholms förlängda arm ut i skärgården. Den rättsliga grunden härför bildade bestämmelserna i MEStL R XII samt privilegierna för Stockholms stad, vilket allt sammantaget gav Stockholm en helt unik ställning i det svenska rättslivet. 104 107 MEStL K I pr och § 2. Holmbäck—Wessén: a.a. s. 18—19 samt s. 24 kommentar 5. MEStL R II pr samt § 6, ävensomR IIL MEStL R II § 6. Privilegier etc. Första delen (1251—1523) nr 79 [17]: hem waarc thet siva, at nokre ractte fore home, som eigh finnas bescriffne ok vth tryckte i lagbbokinne, them mugha the raetta vppa thera eedh effter ihera baetzta samwit, oc skula stadhughe oc faste bliffua som annor bescriffuen lagh. Stockholms stads privilegiebref 1423—1700 med understöd af stadens medel utgifna af Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet genom Karl Hildebrand och Arnold Bratt. Uppsala 1900—1913. s. 42 nr 29. Ibidem s. 56 nr 35. Ibidem s. 64 nr 37. 1®® Ibidem s. 71 nr 38. *®^ Ibidem s. 118 nr 58. i®8 Ibidem s. 129 nr 59 daterat den 30 april 1595. ‘®® SSGL 11 s. 2: Dogh så, at alle Domar effter sjelfwe Texten, och icke the Varietates (hwilke allenast til en Antiquitetz ihughkommelse införde äre) fällas och dömas skole. 99 100 101 102 103
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=