Magnus Erikssons Stadslag 149 å en båtsman å skeppet »Scepter», som tillhörde kungen eller riket. Klaganden var en bonde från Åland, bror till den dräpte, men om dråpet ägt rum på Åland framgår inte av referatet i tänkeboken.®® Det tredje fallet behandade dråp vid Signilsskär på Åland, där knektar varit inblandade.®® Möjligen har Stockholms Rådstugurätt i de båda sista fallen tjänstgjort som ett slags gårdsrätt utan att detta dock utsäges. Emellertid skall det inte förbises att i några fall MEStL har tillämpats vid rättskipning på Åland och det av självaste Johan Stiernhöök, som under åren 1641—1645 tjänstgjorde som vice häradshövding på Åland.®® Som sådan har han en gång den 28 januari 1643 under åberopande av MEStL K 12 dömt en person för förakt för rätten till 40 marks böter ®^ samt den 28 november 1643 med åberopande av bestämmelsen i MEStL Skeppsmålabalken omgemensamt haveri friat en skeppare från skadestånd. Samma dag dömde han en person till 3 markers böter för att han avvikit från svaromål, varvid han åberopade KrLL Tingmålabalken 33 och MEStL R 14.®- Frågan är dock om här inte snarare gäller analogisk tillämpning av rättssatser. Vidare bör man observera att MEStL ej talar om »skärgårdsbefolkningen» utan om »de, som bo i skären», vilket inte behöver vara exakt samma sak. Talar man om »skärgårdsbefolkningen» tänker man närmast på befolkningen i en viss skärgård. »De, som bo i skären» kan däremot tänkas bo i olika skärgårdar, sålunda även Ålands. En granskning av vad som finns tillgängligt av domboksmaterial från Värmdö skeppslag®^ för tiden 1600 till 1612 ger vid handen att vid skeppslagstingen huvudsakligen handlagts frågor om jord, vanligen i form av jord- och arvsskiften. Av under den angivna perioden handlagda 83 mål, —varvid vanliga uppbudsmål inte medräknats, —har 57 haft karaktär av sådana jord- och arvsmål. Resten, så när som på tre, har varit smärre stölder, slagsmål och lägersmål, som kunnat sonas med böter. De tre övriga har varit ett barnamord,®'* ett dråp under fylleri, där den dräptes hustru, som var havande, dock hellre ville ha böter av gärningsmannen,®'”’ samt ett slagsmål med karaktär av edsöresmål.®® I samtliga dessa fall Stockholms stads tänkeböcker från år 1592, 10 s. 115 3/10 1618. Stockholms stads tänkeböcker från år 1592, 12 s. 34 22/5 1620. Johan Stiernhööks åländska domböcker ha utgivits av John E. Roos: Bidrag till kännedom av hembygden utgivna av Föreningen Ålands Vänner, Helsingfors 1946. s. X. Roos, a.a., s. 74. ®- Roos, a.a., s. 112. ®^ G. O. Berg har offentliggjort Wermbdö Domboock 1600—1612 i Upplands fornmlnnesförenings tidskrift XXIV, s. 150—175, Uppsala 1908. ®^ Wermbdö Domboock s. 164, 6/5 1603. ®® Wermbdö Domboock s. 165, 15/2 1610. ®® Wermbdö Domboock s. 172, 27/6 1612. 89
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=