Gösta äqvist sker genom 1636 års seglationsordning, som föreskrev att alla in- eller utseglande skepp skulle angöra Dalarö och Älvsnabben.’^ Inseglande skepp som blir vinddrivet av storm eller annan »oundwijkeligh nödh» kunde få angöra Sandhamn men skepparen var förpliktad att, så snart han kom in i hamnen, underrätta tullförvaltaren i Dalarö om sin ankomst och fick inte lämna hamnen förrän skeppet var visiterat och enligt tullen i ordning. Visitationen skulle äga rum i Dalarö för alla som seglade till och från Stockholm och Gävle."- Några år senare 1640 lättades bestämmelserna i denna förordning på så sätt att de som seglade på Estland och Livland fick löpa ut via Sandhamn eller finska skären, dock skulle på samma sätt som enligt 1636 års förordning inseglingen äga rum via Dalarö och Älvsnabben. Man fick dock fortfarande söka nödhamn i Sandhamn vid dåligt inseglingsvädermen med samma skyldighet att underrätta tullförvaltaren i Dalarö. Dalarö blev, som en sentida författare anfört, »säte för Stockholms stora sjötull»."^ Ett spörsmål som har betydelse för bedömningen av tlllfartslederna till Stockholmär vilka försvarsanordningar, som man under tidigare perioder har försett dessa leder med. Som tidigare här har angivits fanns redan på Sven Månssons karta av år 1640 inritad en skans på Sandön.'^ Frågan är alltså vilka ytterligare anordningar, som man ansåg nödvändiga för tillfartsledernas försvar under gången tid. Det förefaller dock som om man i den svenska politiska ledningen länge ansett att skärgården i stor utsträckning varit sitt eget försvar, att med andra ord det skulle varit förenat med stora risker för en fientlig flotta att ge sig in i de svenska skären. Ett undantag utgjorde troligen den norra upplandskusten, dvs vad vi i dag kalla Roslagen. Under kriget mellan Sigismund och hertig Karl aktualiserades detta spörsmål. Det framgår av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelms anteckningar från tiden 1597—1601."® En flotta samlades vid Flijsa på Åland Samling Utaf Kongl. Bref, Stadgar och Förordningar etc. Angående Sweriges Rikes Commerce, Politic och Oeconomie Uti Gemen Uppå Hans Kongl. Maj:ts Nådigsta Befällning Giord af CancellieRådet And. Anton von Stiernman, Stockholm 1747—1775. Kongl. May;tz Ordning, hwareffter Köpmän och Skeppare, som på Swerige och Finlandh handla, sigh vti inn- och vthseglande rätta skole. Dat. Stockholm den 19 Decemb. (skall vara Novemb.) åhr 1636. p. 2. A.a. p. 27. Kongl. May.tz Ordning, hwar effter Köpmän och Skeppare, som på Swerige och Finlandh handla, sigh vthi inn- och uthseglande rätta skole. Dat. Nyköping d. 4. Martii åhr 1640. P. 2. E. Alfred Jansson: Dalarö, Historisk återblick till hugfästande av 300-års-minnet, Stockholm 1936. S. 18. Ovan s. 135 samt not 38. Carl Carlsson Gyllenhjelms anteckningar rörande tiden 1597—1601 i Historiska handlingar 20: 270. 144
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=