Magnus Erikssons Stadslag 141 sunda, användes i MEStL.**® Denna hans tanke kommer längre fram att göras till föremål för en undersökning om de olika Aspasundens lägen i förhållande till varandra. Förläggandet av Aspasund till Dalarötrakten överensstämmer med den uppfattning, som redan Schlyter företrädde.'*^ Däremot synes hans uppfattning om Korshamns belägenhet under sådana förhållanden inte vara särskilt väl underbyggd. Schlyter vill nämligen förlägga även denna ort till ungefär samma plats nära Korsholmen i trakten av Dalarö.^® Det är emellertid föga troligt att MEStL skulle förlägga tvenne orter av betydelse för infarten till Stockholm till ungefär samma lokalitet. Kan man finna en rimlig förklaring till ett Korshamn på en plats, där det skulle fylla en funktion av självständig natur, så bör man givetvis förlägga orten till sådan plats. Slutligen bör omnämnas att G. Bolin®* under hänvisning till HL:s bestämmelser om ledungen vill förlägga Aspasund till det Aspö, som är beläget i gränsområdet mellan Ålands och Åbolands skärgårdar. Ytterligare stöd härför finner han dels i det danska itinerariet i kung Valdemars jordebok, dels också i omnämnandet i Johan Månssons »Siö-Book».®“ Samma uppfattning om Aspasunds belägenhet i den finska skärgården omfattar Hafström. Därvid stöder han sig dels på det danska itinerariet, dels på stadgandet i HL K VII, dels slutligen på den omständigheten att bötesvaktlinjen utefter Skiftet är särskilt stark.®® Onekligen är det en styrka att ifråga om orter i gammal tid kunna hänvisa till omnämnanden i äldre handlingar. Det får något av det skriftliga bevisets status över sig. Det kan inte bestridas att det Aspö, som omnämnes i itinerariet och hos Johan Månsson är det Aspö, som är beläget i den finska skärgården. I det förra fallet omnämnes också Asptesund.^*^ Nu finns det emellertid många aspöar och följaktligen också i närheten av dem sund, som kan kallas Aspasund eller liknande sammansättning med Aspö. Det gäller dock här att finna en lokalitet vilken utrikes från kommande fartyg har att anlöpa för att komma till Stockholm. Även om inte tullvisitation ägde rum vid den tidpunkt då MEStL infördes, —varom vi inte vet något —så kan man av vad vid en senare tidpunkt har inträffat dra slutsatser om var rimligen MEStL:s Aspasund är att Hjärne, a.a. s. 180. SSGL 6 s. 192 s.v. Aspa sund. SSGL Ils. 485 s.v. Aspasund, (vide HelsL.) SSGL Ils. 486 s.v. Korshampn. G. Bolin: Stockholms uppkomst, Uppsala 1933 s. 321 not 2. Bolin, a.a. s. 322 not 2. Gerhard Hafström: Ledung och marklandsindelning, Uppsala 1949, s. 72. Ur Itinerariet (citat och stavning efter Dahlgren, a.a. s. 101): — Inde usque aspxsund .vi. et ibi sunt tres insule quarum una est aspö; secunda refholm. iii:a malmö. et iurima iacet —
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=