Gösta äqvist fanns. Sandhamns lotsar bodde på Eknö, som var och är stamorten för Sandhamn och vars bebyggelse kan spåras till 1200-talet.^® Att Sandhamnsleden och Sandhamn här har fått en rätt ingående behandling beror på att det är av vikt att fastställa betydelsen av en hamn eller ankarplats vid Nämdöfjärden, på den plats där lederna till Stockholm delar sig. Det har också skett därför att man må ha Sandhamnsledens vikt klar för sig, när vi längre framskall diskutera belägenheten av Aspasund. Ett belägg för ett Korshamn vid Nämdöfjärden levereras av en holländsk anonym segelanvisning av år 1652.^“ Här förekommer inte direkt namnet Korshamn men väl Koehaven. Möjligen har man inte exakt velat ange den vik, som nu bär detta namn utan i stället ett större område innanför nuvarande fyren Kofoten alldeles utanför Skälsmaraö. Om man går efter de avstånd, som finns angivna i beskrivningen, enligt vilken Koehaven ligger 1 1/2—2 mil ONOStendörren och sedan från Koehaven räknar 11/2 mil NO t N kommer man till Berckhaven eller nuvarande Berghamn. Koehaven blir då den skärgård, som ligger innanför Kofoten. Vidare anger segelbeskrivningen Kruys-haven ungefär halvvägs mellan Koehaven och Berckhaven. Detta Kruys-haven är uppenbarligen det nuvarande Krysshamn. Enligt segelbeskrivningen är Kruys-haven särskilt bra vid västlig och nordvästlig vind, en iakttagelse som fortfarande är helt på sin plats. Att den holländske författaren inte kan återge Korshamn beror helt på språkliga svårigheter. »Kryss» och »Kors» måste på holländska återges Jansson, a.a. s. 43. De Lichtende Columne ofte ZEE-SPIEGEL, Inhoudende De Zee-kusten van de Noordsche, Oostersche, en Westersche Schip-vaert; — — — By een gebracht uyt onder-soeckinge van veel ervaren Stuer-luyden, Lootsen, en Lief-hebberen der Navigatien. — — — t’Amsterdam: Gedruckt by Jan Jansz, Boeck-verkooper op het Water, in de Pas-Caert, Anno 1652. S. 105: Van Steendeur nae Koehaven is de Cours oostnoordoost anderhalf mijl, ofte twee kleyne mijlen, dat is een Clip leggende in de wijde Voert, laet die aen stuerboort, ende zeylt daer bewesten been by’t West-Lant langs tot Berchaven toe. Tusschen beyden ontrent ten halven leydt een haven genaemt de Kruys-haven, daer ist goet leggen voor een weste en noordweste wint. Berckhaven leyt van Koehaven verscheyden noordoost ten noorden ontrent anderhalf mijl, dat is een haven tusschen twee Eylanden daer’t goet setten is voor alle winden, so wel voor de gene die van Stockholm komende, nae de Noordbodem, als afwaert begeeren te zeylen na Lantsoort, daer is (gelijck tot meest alle plaetsen tusschen de scharen) goede kley-gront. Komende van Koehaven, en willende nae Stockholm, laet men dese twee Eylanden van Berckhaven aen stuerboort, en loopen tusschen die en den hoeck van’t vaste Lant om. Med mil förstås här troligen den franska lieue marine, som var 1/20 av en ekvatorsgrad eller 5.565,33 m. Detta milmått stämmer bättre med de verkliga avstånden än den tyska geografiska milen om 7.420,4 m. eller 1/15 av en ekvatorsgrad. Observera uttrycket kleyne mijlen. 136 39
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=