Gösta Äqvist fiska i alla kronans och rikets vatten kring Stockholm såväl i saltsjön som i färskvattnet, d.v.s. Mälaren.^® Gemensamt för dessa privilegiebrev är att Sicklaön tydligen intar en speciell ställning till Stockholm. Det heter i MEStL R XII § 1 att Åsön är stadens mark, medan det i privilegiebreven heter att Sicklaön av rikets råd eller kungar lämnats till evärdligt nyttjande till fägång eller mulbete. En viss skillnad mellan stadens rätt till Åsön och dess rätt till Sicklaön får väl läggas i detta, även om det är svårt att markera skillnaden, då man inte vet vad som kan ligga i uttrycket »Åsön, som är stadens mark». Att rätten till Sicklaön skulle vara något annat än en förläningsrätt förefaller dock rätt otroligt men om så är fallet så skulle rikets representanter redan på 1400-talet ha börjat disponera över mark till Stockholms stad på samma sätt som man gjorde till förmån för exempelvis Klara kloster och överhuvud taget till förmån för kyrkliga samfälligheter. Sicklaön har uppenbarligen redan i 1436 års privilegier ansetts sedan lång tid —aff alder tillighat haffuer —liksom Tynningön — aff alder hafft haffua — unnats staden till olika ändamål. Fråga är då om inte den begränsning till Kungshamn, som föreskrives redan i MEStL för brott, som hör under stadens domvärjo, mera tar sikte på de å Sicklaön boende samt de som där färdas, vare sig detta sker till lands eller sjöss. Det väsentliga är alltså inte sjösträckan Stockholm—Kungshamn och vad som där händer, utan vad som händer på Sicklaön. Det förefaller som om detta vore en rimlig tolkning, som också för Stockholms stad och dess innevånare samt rättsvårdare måste framstå som ett väsentligt värde och en för staden förmånlig utveckling av dess inflytande. Nu är det ju känt att kungshamnar finns på ett flertal ställen såväl i Sverige som i åländska och finska skärgårdarna.^^ Varför dessa kommit -® Privilegier etc. Andra delen (1523—1560) utgiven av Ernst Nygren, Stockholm 1932, s. 84 nr 63. [2] Theslikes Åsöna medh allom gamblom tillaghom, som aff ålder vnder stadhen leghat haffua, [4] Jtem til stadzens mulabeet och alla andra nytto nyia quern och Sijclön medh åker och äng, skoogh och mark och allom fiskewatnom, quernom och allom tilåghom, som ther aff åldher tilleghat haffuer in til Duffuonäss och Konungshaffn, [5] Jtem Tunningöna som the aff ålder hafft haffua medh allo frijheet. Från Ortnamnsarkivet i Uppsala kan noteras följande, som dock knappast gör anspråk på fullständighet: vik, Kårö, Loftahammars sn, N. Tjusts hd, Kalmar län. vik på Torrö, ö. Eds sn, N. Tjusts hd, Kalmar län. fyr i Saltsjön, Tunabergs sn, Jönsåkers hd, Södermanlands län. strand vid Skurusund, Ängsö sn, Yttertjurbo hd, Västmanlands län, vartill kommer fyr i Nacka sn, Svartlösa hd, Stockholms län, samt vik. Kolsvik, Blidö sn, Frötuna och Länna skeppslag, Stockholms län. 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=