Sigfrid Sjöberg storlek med att de möjligen icke utgått i silver utan i mark penningar. K. G. Westman (1902) nöjer sig med att framhålla att flockens delaktighetsbestämmelser äro mycket svårtolkade.'*^ Släktböterna skulle likaledes enligt Calonius utgöras av vägt silver. Han anser nämligen att de ingå i de 7 vägda markerna. Detsamma gäller J. J. Nordström och K. Lehmann, vilken adderar dessa böter med de 7 markerna.Däremot uttalar G. G. E. Björling att »släktingarnas böter voro väl ej somarfvingens beräknade efter vikt».'*^ Också i fråga om de ovanliga bestämmelsernas ålder variera åsikterna. K. G. Westman (1902) anser, att reglerna för ätteböter »icke kunna föreligga i synnerligen gammalt skick». K. Lehmann (1886) menar, att »die Stelle enthält angescheinlich älteres und jiingeres Recht». C. G. E. Björling (1893) kallar flocken »ett uppenbarligen föråldradt lagrum». Holmbäck—Wessén (1940) anser att HL visar ett ålderdomligare stadium i dråpsbotens utveckling än UL med hänsyn till dråpsböternas fördelning och E. Wessén (1968) att HL beträffande konungens inflytande (konungens andel i böterna) visar ett äldre stadiumän UL.'*® 110 Holmbäck—Wessén: SLL III s. 336. K. G. Westman: Om delaktighet i dråp s. 49; Antikvarisk Tidskrift för Sverige del 17: 2 (1902). J. J. Nordström, a.a., s. 101. K. Lehmann, a.a., s. 62 f. C. G. E. Björling, a.a., s. 139. K. G. Westman, a.a., s. 49. K. Lehmann, a.a., s. 62. C. G. E. Björling, a.a., s. 107. Holmbäck—Wessén: SLL III s. 356. E. Wessén, a.a., s. 123.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=