108 Sigfrid Sjöberg Bil. 1 macrker tvaeghaer Uttrycket förekommer som bötesbelopp endast på ett ställe i här behandlade lagar, nämligen i HL MB 38 såsom mansbot. Något tvivel om att det här gäller vägt silver synes man icke ha haft. Så finner man t.ex. i Holmbäck—Wesséns utgåva i själva texten uttrycket återgivet med marker vägt silver utan anmärkning om originalets formulering.^® För att kunna med någon säkerhet fastställa vad uttrycket verkligen avser, bör man undersöka dess förekomst i andra sammanhang. Uttrycken mark vägna eller marca ponderata äro i själva verket mycket sällsynta i svenska urkunder. I lagarna finnes endast ett fall, i VgLL som lösen för träl. I andra urkunder från denna tid: marca ponderata, dels i ett testamente av lagmannen i Värmland 1268 (DS 531), dels i en redovisning av tionde från 1258—1282 (DS 854), där dock tiondet gäller Oslo stift. Vad man särskilt fäster sig vid är att alla dessa urkunder ha en viss anknytning till Norge. Beträffande lagarna kan hänvisas till Holmbäck— Wesséns uttalande: VgLL har beträffande terminologien och lagspråket vissa överensstämmelser med norska särskilt östnorska lagar; HL innehåller åtskilliga ord och rättsuttryck, som sakna motsvarighet i andra fornsvenska lagar men visa överensstämmelser med fornnorskt lagspråk, bl.a. rubriken till ovannämnda MB 38. Diplomet DS 531 gäller lagmannen i Värmland, vars nu försvunna lag troligen varit mera besläktad med östnorska rättsregler (Eidsivatingsloven) än VgL är, och diplomet DS 854 gäller ju direkt norska förhållanden. I de norska lagarna förekommer allmänt uttrycket mark vegin eller motsvarande. Det kan därför vara skäl att undersöka vilken betydelse uttrycket har där. Enligt glossariet till Norges Gamle Love,^® betecknade från mitten av 11 :e århundradet mark vegin eller silfrmetin en mark vägt silver efter verklig silvervikt i motsats till mark talen eller told. Men i 13:de århundradet skilde man mellan mark vegin och mark silfrmetin. Med det sistnämnda förstod man det dubbla värdet av det talda myntet, medan mark vegin nu utgjorde det tredubbla värdet av detta. Därvid kom mark silfs att bli liktydig med mark silfrmetin och alltså i detta tidsskede skiljt från mark vegin (silfs). Denna utredning visar att ungefär vid de svenska landskapslagarnas tillkomsttiduttrycket mark vegin i de norska lagarna icke avsåg det aktuella värdet av en viss vikt silver Holmbäck—Wessén: SLL III s. 337. Holmbäck—Wessén: SLL Vs. XXI; III s. LXI. Norges Gamle Love del 5 s. 459, ordet mörk (mark).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=