Gerhard Hafström 72 I särskilt kungl brev samma dag meddelade Kungl Maj:t Kammarkollegium, att detta beträffande ifrågavarande »utredning af en fråga, der stridighet sig visade mellan jordeböckerna, å ena sidan, och eganderättshandlingar, medelst flere konungaförsäkringar bekräftade, å den andra, icke ingått uti den alfvarliga och noggranna handläggningen af målet, som Vi af eder förväntat och sakens vigt påkallade». (Domsrätten i tvister rörande kronans fasta egendom överfördes 1828 från Kammarkollegium till de allmänna domstolarna.) I Kammarkollegiets förslag till nytt jordeboks-formulär m.m. den 14 mars 1856, hade vid punkterna 12 och 16 föreslagits, att under huvudtitlarna skatte och frälse skulle införas en särskild klass Boställen. Kammarrådet Johan Falkman — med instämmande av presidenten Gustaf Munthe —reserverade sig häremot," under åberopande av de nyssnämnda Kungl breven m.m. Han framhöll att all nödig säkerhet om egendomarnas ursprungliga natur, när den behöver utredas, kunde vinnas genom fullständiga anteckningar. Han erinrade vidare om, »att dessa egendomar äro anslagne icke till tjenstemannens person utan till tjensten, hvilken åter är Statens, och att Staten lagligen tillkommer att meddela föreskrifter icke blott ifråga om bruk och skötsel, utan ock om en sådan egendom skall såsom boställe upphöra, hwilket owilkorligen intreffar, om tjensten indrages». Han lämnade därjämte den upplysningen, att enligt 1844 års räkenskaper voro av skatte natur 32 mantal och av frälse natur 56 mantal eller tillhopa 88 mantal, då däremot boställen av krono natur uppginge till 4 121 mantal. Huvudregeln om upptagande av kyrklig jord under kronotitel har icke rubbats genom de föreskrifter, som senare meddelats i fråga om jordeböckernas förande (Kungl Maj :ts brev den 17 december 1869 och Kammarkollegiets kungörelse den 28 januari 1870). Praxis blev nu den, att ecklesiastik fast egendom upptogs under jordnaturen krono under allmän disposition med undantag av viss jord av annan natur.® Den omständigheten att kyrklig jord i jordeboken upptagits under kronotitel utgör emellertid även enligt Kammarkollegiets mening intet bevis för att jorden verkligen tillhör kronan.^ Enligt den första ecklesiastika boställsordningen år 1910 uppdelades boställsjorden i två delar, nämligen dels själva prästgården i inskränkt mening, dels det s.k. lönebostället med jordbruket. Löneboställena skulle utarrenderas och förvaltas av domkapitlet och länsstyrelsen gemensamt med uppdelade befogenheter mellan dem. Kammarkollegium erhöll inseendet över boställsförvaltningen. ^ Statsrådsprotokollet i Finansärenden den 16 maj 1856, nr 3, Riksarkivet. ® Se Kungl Maj:ts proposition nr 187 till 1932 års riksdag, Bil. 2, sid. 325 ff. ® Enligt Kammarkollegiets yttrande till Regeringsrätten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=