JORDEBOK OCH ÄGANDERÄTT var lagligen skänkt för så många år sedan (»utöffver Vesterås recess ock ordinantia»), densamma med underlydande torp fortfarande skulle vara prästens boställe »effter som thet först ordinerat ock giffvit är». — Donationen stadfästes ytterligare av Erik XIVden 6 febr. 1561, av hertig Karl den 10 jan. 1582 och av hertig Karl Filip den 10 febr. 1621. Varken huvudgården Ekenäs eller de övriga i 1431 års donationsbrev omnämnda torpen redovisas i tidigare jordeböcker. På grund av Kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas bland annat alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, infördes Ekenäs i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel såsom »Kijhls prästegårdh» med ett efter undersökning vid häradsrätten vid jämförelse med andra närliggande hemman åsatt skattetal av 1 mantal, däri inbegripet några torp. I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning år 1695. Sedan i särskilt vid Kils häradsrätt anhängigt mål om ansvar å boställshavaren för nyttjande av boställets skog till avsalu fråga uppstått om boställets natur, förklarade Kammarkollegium den 11 februari 1823, att boställets natur av krono enligt jordeböckerna vore utredd och bestämd. På besvär av boställshavaren och församlingen uttalade Rikets allmänna beredning den 24 jan. 1824, att då jordebok icke osvikligen ägde vitsord utan kunde och borde ändras och rättas, när därtill förekomme laga bevis, vartill nödvändigtvis måste höra lagligt gåvobrev, bekräftat och stadfäst av flera framlidne konungar — en förutsättning som förelåg i fallet i fråga —hade beredningen trott sig äga de mest grundade skäl hemställa, att Kungl Maj:t — med upphävande av kollegiets utslag, varigenom anteckningen i jordeböckerna i avseende å prästbordet Ekenäs blivit godkänd —täcktes anbefalla kollegiet att låta i jordeboken överföra berörda prästbord från krono till frälse kolumn. Kungl Maj:t upphävde genom utslag den 12 maj 1824 Kammarkollegii beslut och förordnade, att Ekenäs skulle i jordeboken överföras till frälse. Därvid anfördes bl.a. följande domskäl, nämligen »att den omständigheten, det Ekenäs uti jordeböckerne upptages såsom kronohemman, så mycket mindre bevisar något emot dess uråldriga frälse egenskap, som, efter hvad häfderne upplysa, alla prästebord utan åtskillnad på krono eller frälse blifvit uti de efter 1724 års riksdag förändrade jordeböcker nyuppförda uti krono-kolumnen, men icke desto mindre fortfara, i stöd av flera utfärdade konungaförsäkringar, att vara antingen krono eller frälse, allt efter somde af kronan eller frälseman äro skänkte.» Genom detta prejudikat bröts alltså den föregående uppfattningen, att jordebokens uppgift om en prästgårds kamerala natur vore en presumtion, vilken icke finge motbevisas. 71
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=