Gerhard Hafström 70 Då fråga år 1723 uppkom om ny jordeboksmetod föreslogs av prästeståndet, som protesterat mot att ecklesiastik jord fördes under krono titel, införande av en särskild titel »kyrkogods och hemman». Detta förslag avslogs emellertid. Enligt de bestämmelser, som meddelades den 8 december 1724, och Kammarkollegiets cirkulärbrev den 10 i samma månad, skulle endast tre jordnaturer förekomma, nämligen krono, skatte och frälse. I praxis ledde den år 1724 införda jordeboksmetoden till, att kyrklig jord kom att redovisas som krono, försåvitt icke i något enstaka fall var känt, att jorden upplåtits av enskild eller menighet. Genom Kungl. resolutionen den 7 juli 1752 på Prästerskapets besvär § 10, blev dess anhållan om införandet i jordeboken av den s.k. geistligc kolumnen avslagen med följande försäkran: * »Kunnandes Präste-Ståndet för öfrigt trygga sig derwid, at de dem tilslagne hemman och lägenheter, igenom Jordebokens inrättning, icke ombyta den natur, som dem efter Privilegierne * tilkommer». Beslutet förnyades vid flera senare tillfällen, nämligen i Kungl resolutionen på allmogens besvär den 29 november 1756, 79 §, i Kungl brevet den 3 februari 1803, kungjort genom Kammarkollegii kungörelse den 15 mars 1803 och senast i Kungl brevet den 8 oktober 1823.^ Trots dessa för prästeståndet lugnande förordningar vidhöll Kammarkollegiet sin uppfattning om den kyrkliga jordens krononatur. Kollegiet gick därvid så långt i sin strävan att hävda kronans intressen, att det slutligen i strid mot den ursprungliga uppfattningen ville giva jordeböckerna fullt vitsord i fråga om äganderätten utan hänsyn till eventuell motbevisning, s.k. presumptio juris et de jure. Kollegiets ståndpunkt framgår av ett rättsfall från år 1823 av följande innehåll.® Enligt ett av biskopen i Skara den 22 maj 1431 utfärdat brev skänkte väpnaren Alexander Torstensson och hans hustru Ingeborg Torbjörnsdotter till evärdlig ägo med förbehåll om vissa födorådsförmåner till prästbord och boställe åt prästen i Kil sätesgården Ekenäs med därtill hörande landbogårdar och torp, vilken egendom de bekommit i arv efter väpnaren Torbjörn Stut, och skulle kyrkoherdarna i Kil enligt biskopens föreskrift till erkänsla och gengäld för en så stor gåva hålla en själamässa i var månad för givarnas, deras föräldrars och alla kristnas själar till evig tid. På anmälan av kyrkoherden Anders Olavi, att gåvan klandrades av några frälsemän i Västergötland, stadfäste konung Gustaf I donationsbrevet genom brev den 9 augusti 1535 och förordnade, att, som gården ® R. Modée: Utdrag utur publique handlingar, del V, s. 3254. ^ Privilegier för Biskoppar och samtellge Prästerskapet i Sverige och dess underliggande landskaper den 16 okt. 1723. R. Modée: Utdrag utur publique handlingar, del I, s. 482 ff. ® Jfr Statsrådsprotokollet, Finansdepartementet, den 16 maj 1856, nr 3. • SOU 1922: 27, s. 10 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=