JORDEBOK OCH ÄGANDERÄTT 1672 och i prästerskapets privilegier 1675 föreskrives sålunda, att vid tvister om kyrko- och prästbordsägor skulle icke kyrkoherden stämmas utan själva jordägaren, antingen det är kronan eller någon patronus. I samband med reduktionen under Karl XI förordnades genom Kungl Maj:ts brev den 9 oktober 1685 omupprättande av en fullständig jordebok, upptagande alla fastigheter utan undantag, alltså även frälsesäterierna och prästboställena. Enligt Kammarkollegiets därefter utfärdade cirkulärbrev den 8 juni 1686 skulle »alla prästgårdar, stommar, kapellans- och klockarbol med därå belägna torp, varda för krono antecknade med sin fulla ränta». Kammarkollegiet ansåg, att alla prästgårdar borde antecknas som krono, »efter de äro publique och crone gods». Kammarkollegiet utfärdade också föreskrift att alla prästboställen skulle i jordeböckerna antecknas som krono. Denna föreskrift modifierades dock ett par månader senare, och i överensstämmelse med Kungl Maj:ts instruktion för häradsskrivarna 1689 blevo de nyinförda boställena i regel placerade sist bland fastigheterna i resp. socken utan angiven jordnatur. År 1696 utfärdade Karl XI nya bestämmelser om jordeböckernas uppläggning och förande. Enligt dessa skulle under kronotitel, men som en ny särskild grupp med mindre stil, ett steg från de rena kronohemmanen, införas »alla gamle ifrån publico komne präste-, kapellans- och klockarebol». De nya kaplansbolen — härmed avses det stora antal gårdar, Karl XI anslagit till kaplansboställen — skulle däremot som förut stå kvar bland de rena kronohemmanen. Den 12 april 1716 avlät Kammarkollegiet en underdånig skrivelse till Kungl Maj:t beträffande principerna för en ny jordeboksmetod. Kollegiet framhöll, att jordebokens uppgift var att tjäna allenast de kungliga uppbördsmännen till rättelse. Det förelåg risk för, att den skulle bli för vidlyftig och förorsaka en del onödigt skrivande. Det kunde befaras, att i jordeböckerna infördes åtskilliga hemman under namn av Stubberättshemman, Sämjehemman, Stadgehemman etc., på vilkas jord åboerna förmentes pretendera någon större förmån än »pure Cronohemman» men inte så stor, att de kunde försälja dem lika som skattebönder. Det föreföll därför kollegiet oförgripligt, att slika hemman också kunde införas under krono titel. De borde emellertid med mindre stil skiljas åt i sina klasser efter deras beskaffenhet. I lika måtto syntes det skäligt, att under kronotiteln, men efter alla nyssnämnda hemman och lägenheter, kunde, likaledes med mindre stil, införas »alla gamla ifrå Publico komne Präste- Capellans- och klockarebohl», emedan de, som andra kronogods, stodo under Kungl Maj:ts disposition, samt prästerskapets eller kyrkornas betjänte, lika som andra betjänte, åtnjöto dem på lön och underhåll. 69
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=