Mauritz Bäärnhielm 56 437) i två kategorier: 1. marker som får användas året om och 2. marker somfår användas endast på vintern (1.10,—30,4.). Åretruntmarkerna är dels markerna ovan odlingsgränsen upp till riksgränsen mot Norge och Finland, dels huvuddelen av de marker mellan lappmarksgränsen och odlingsgränsen som tillhör staten. Det förhållandet att renskötsel på dessa marker jår utövas året runt innebär inte alls att det också är möjligt att verkligen föda renarna där hela året. Inom området Jämtland—Härjedalen—Idre finns ingen odlingsgräns. Där utgörs i stället åretruntmarkerna av de s.k. renbetesfjällen samt vissa av Kungl. Maj:t för ändamålet upplåtna områden. Vinterbetesmarkerna (även kallade sedvanerättsmarkerna) är övriga områden i Norrland där renskötsel »av ålder bedrives vissa tider av året». Medan åretruntmarkerna har klara gränser är utsträckningen av de särskilda vinterbetesmarkerna diffus, något som i sin tur inte sällan leder till tvister både mellan samer och markägare och mellan samebyar inbördes. Äganderättsförhållandena. Utgångspiinkter De fastigheter där endast vinterbete får utövas ägs av bönder, skogsbolag och andra fysiska och juridiska personer. Fastighetsägarna själva har så gott som aldrig renskötselrätt. (Beskrivningen stämmer inte helt i fråga om Tornedalen, Under beteckningen koncessionsrenskötsel förekommer där ett närmare samgående mellan samer och bönder.) På åretruntmarkerna är äganderättsförhållandena annorlunda. Där finns ett fåtal ganska stora jordbruksbyar, där äganderättsförhållandena är tämligen normala (exv. Svappavaara, Vittangi, Kurravaara, Soppero), men för största delen av området är äganderätten i viss mån tvistig. I praktiken hanteras markerna som om de var statens, men både bland samer och andra hävdas inte sällan att markerna ägs av samerna.^ Den rättegång (skattefjällsprocessen) som pågår gäller formellt äganderätten till ett antal »skattefjäll» i Jämtland. Vinner samerna rättegången är det antagligt att de utvidgar den till att gälla i första hand övriga skattefjäll i Jämtland och Härjedalen och i andra hand åretruntmarkerna i Lappland. Den som har tålamod och ett långt liv framför sig kan kanske få uppleva att frågan en gång kommer att klarna i sin helhet. Det skulle emellertid vara beklagligt om pågående och ev. framtida rättegångar skulle helt få blockera en mera allmän diskussion i ämnet.® ® Exv Ronny Ambjörnsson i Dagens Nyheter 14.3.1976. ® En sådan diskussion pågår f.ö. redan, se exv Einar Holm I Svenska Dagbladet 23.4.1974 och Tomas Cramér i samma 25.4.1974 och i DN 19.6.1976. Se även not 5. — Förevarande uppsats har tillkommit under tiden mellan tingsrättens och hovrättens domar i den första skattefjällsprocessen. — Genom Jämtbygdens tingsrätt dom 1.11.1973
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=