RS 5

Eadem res? 47 grund, synes vara Pauli ovan citerade ord om skillnaden mellan actiones in remoch in personam.Dessa ord ha i litteraturen genomgående tillagts en betydelse vida utöver vad de egentligen utsäga. Paulus påpekar, hurusom vid actiones in personam det till varje särskild actio hörde dess särskilda causa. Vid actiones in rem däremot »omnes causas una petitione adprehenduntur. Neque enim amplius quam semel res mea esse potest». Från dessa premisser har man dragit den slutsatsen, att sakrätterna själva äro causx och generellt icke individualiseras genom sin uppkomstgrund. Denna slutsats torde icke vara riktig. I det följande skall prövas en annan förklaring av Pauli ord och ett försök göras att bevisa riktigheten av denna. Till att börja med: om causa i de citerade orden av Paulus skulle betyda äganderätt, bleve uttalandet logiskt ohållbart. Om äganderätten till en sak är exklusiv, så att den utesluter alla andra äganderätter vid samma tidpunkt, kan det nämligen ej komma ifråga att tala om sammanfattandet av flera causx i betydelsen flera äganderätter i ett yrkande. Vidare: i samma mening talar Paulus om expressa causa, ex qua rem meam esse dico. Och Ulpianus säger i D. XLIV: 2: 11:4 följande: »Eandem causam facit etiam origo petitionis. Ceterum si forte petiero fundum vel hominem, mox alia causa nova post petitionem mihi accesserit, qutie mihi dominium tribuat, non me repellet ista exceptio, nisi forte intermissum dominium in medio tempore rediit quodam postliminio. Quid enim, si homo, quern petieram, ab hostibus fuerit captus, mox postliminio receptus? Hie exceptione summovebor, quia eadem res esse intellegitur. At si ex alia causa dominium fuerim nactus non nocebit exceptio: et ideo si forte sub condicione res legata mihi fuerit, deinde medio tempore adquisito dominio petam, mox existente condicione legati rursus petam, putem exceptionem non obstare: alia enim causa fuit prioris dominii, hsec nova nunc accessit. Itaque adquisitum quidem postea dominium aliam causam facit.» Ulpianus, som här just behandlar uttrycket eadem causa såsom kriterium på eadem res, förutsätter tydligen, att causa är det som ger upphov till äganderätten (dominium). I samma fragment talar Ulpianus om »ex hereditaria causa». Alla dessa vändningar och flera andra kunna svårligen givas annan förklaring än att causa i dessa sammanhang är något annat än äganderätten, nämligen dess uppkomstgrund. Någon annan förklaring torde ej heller vara möjlig, om man håller den romerska processens utveckling i minnet och erinrar sig, »dass das indicium legitimum . . . der unmittelbare Erbe der legis actio und deren Se ovan vid not 114. Endemann (s. 63 f.) anser, att »der innere Grund (des fraglichen Unterschiedes) ... ist ein rein logischer». PoMPONius i D. XLIV: 2: 21: 3: »illa proprietatis quasi ex nova causa rursus meus esse cCEpit». qua fundus meus erat» och »iure causa ex

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=