RS 5

J. Robert Boman furtiva, varigenom ersättning för det stulna krävdes^" dels actio furti, varmed straff yrkades å tjuvend-^ Dessa processer, som båda handlades somcivilmål, ansågos ej behandla samma sakd-^ Eadem causa petendi och causa proxima actionis äro två uttryck för samma sakd-^ Därmed förstås icke vad man i senare tid uppfattat som grunden för käromålet. Causa actionis var för romarna icke »die Gesamtheit der Umstände, die nach dem objektiven Recht zur Entstehung des Anspruchs gehören»d^® Bekker definierar causa actionis som »grund der klage» och ser däri »eben die rechtsverletzung, die zweierlei, ein recht das verletzt werde, und eine thatsache die verletze voraussetzt».^-" Detta synes vara ett typiskt exempel på den av Wlassak påpekade faran av att översätta actio med det för romarna okända allmänbegreppet »Klage». Actio i begreppet causa actionis är i stället att förstå som rättigheten i dess processuella omgestaltning. Causa actionis är rättighetens uppkomstgrund,respektive det faktiska förhållande som genompretorns imperium gjorts dugligt såsom actionsunderlag. I causa actionis ingå sålunda icke de rättsfakta, som innebära ett negativt eller positivt störande av rättigheten,och vilka medföra, att talan framstår som grundad. Vid actiones civiles in personam är causa actionis sålunda enbart det kontrakt eller delikt, varur obligationen uppstått.Och causa actionis synes icke, som Levy vill göra gällande, betyda något annat vid actiones in rem än vid actiones in personam.Väl medgiver Levy, att de rättsstörande rättsfakta icke heller där inräknades i causan. I stället skulle denna enligt Levy utgöras av sakrätten själv men icke av dess uppkomstgrund. Grunden till denna Levys uppfattning samt till hans åsikt om att sakrätter icke liksom obligationsrätter individualiseras genom sin uppkomst46 128 133 Se Levy s. 279 ff. 123 Sg Wenger s. 158. Se D. XIII; 1: 7: 1 och Levy s. 428. Se Levy s. 78. *-® Hellwig Lehrbuch I s. 263. Bekker: Comsumption s. 243. Jfr därtill Aktionen s. 341. Se Wlassak i SavZ Bd. 42 s. 400. Jfr emellertid ännu Liebs s. 182. Se Levy s. 83, dock endast om obligationsrätter; »Die causa actionis ist also der Grund nicht des Zustehens, sondern des Entstehens eincr actio» (s. 83). Se även Kaser: RZ s. 232. 13® Se Levy s. 86. 131 Se Gaius 111:88. Detta medförde i våra ögon egendomliga konsekvenser vid obligationer, som gingo ut på flera prestationer, t.ex. betalning i efter hand förfallande poster. Se härom ovan not 58. 132 Se Levy s. 97 f.: »die causa der dinglichen Klagen ist das dingliche Recht, das seinerseits durch seinen Entstehungsgrund nicht weiter individualisiert wird». Samma åsikt i individualiseringsfrågan Kaser: RP s. 225. 133 Så redan Puchta i Rh.Mus. Bd. II (1828) s. 254. Jfr Keller s. 287 ff. 128

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=