Eadem res? 33 I formularprocessen hade förfarandet in lure ändrats. Verba solennia hade bortfallit, och part riskerade ej längre att förlora processen genom avvikelse från ritualct.^^ Så mycket är väl klart, att pretorn efter att ha givit klartecken för fortsatt rättegång — dare actionem■*- — utfärdade en under parternas medverkan tillkommen formula, en instruktion för domaren att döma på det ena eller andra sättet, allteftersom denne fann, att den rättighet, som käranden gjorde gällande, existerade ** eller ej.'*'" Men mera kan ej med säkerhet sägas. Vari litis contestatio i formulärprocessen bestått är lika omstritt som ifråga om legisactionsprocessen. Somliga forskare mena, att ett visst formellt handlande alltjämt förekom. Enligt Wlassak skulle litis contestatio ha bestått i kärandens erbjudande och svarandens mottagande av formulan."*® Lenel hävdar en liknande åsikt, nämligen att käranden uppläste formulan och svaranden accepterade den.^" En helt annan åsikt har Jahr. Denne menar, att litis contestatio vore det enda, som i formularprocessen återstode av agere, och att det formella handlandet även här bestode i uppkallandet av processvittnena."*® Därefter skulle pretorn ha dekreterat formulans innehåll, varefter en vittnesurkund skulle ha uppsatts och försetts med sigill.^^ Kaser finner det för sin del troligast, att något formellt handlande ej längre förekommit, utan litis contestatio skulle ha utgjorts av parternas formlösa accepterande av den av pretorn givna formulan. Att här taga ställning till innebörden av litis contestatio är väl icke erforderligt. Om än meningarna därom divergera, synes man nämligen vara ense om att rättsföljderna av att saken kommit till process voro anknutna till litis contestatio. Denna räknades som processens födelse¬ se ovan not 38 och Levy-Bruhl s. 190 ff. Funktionen skulle ha varit, icke att styrka något faktum utan parternas tillförlitlighet. Jfr edgärdsmännen i den gamla svenska processen. Därom se Kaser: RZ s. 24 och Levy-Bruhl s. 50. Härom se senast Kaser: RZ s. 178. Jfr Wlassak i SavZ Bd. 25 s. 139, Wenger s. 131 f. not 18 och Girard s. 1030 not 2. ^ I litiscontestationsögonblicket, se Wenger s. 170. Om formulans uppbyggnad och olika typer av formulas se Wenger s. 132 ff. och Kaser: RZ s. 238 ff. Se Wlassak: Die Litiskontestation im Formularprozess, t.ex. s. 81. Wlassak uppfattar litis contestatio som en sorts skiljeavtal, något som kritiseras av Kaser: RZ s. 220 f. Med Wlassak instämmer Wenger (s. 131). Girard (s. 1073) accepterar Wlassaks grundtanke men tar ej ställning till det formella förfarandet. Tveksam Levy-Bruhl s. 192. Avböjande Schlossmann s. 15 ff. Ingående kritik hos Jahr s. 165 ff. Se Lenel i SavZ Bd. 15 s. 390 ff. Jfr Kaser: RZ s. 221 med not 44. Wolf anför vägande skäl för att det i den ordinära formularprocessen inte längre fanns några processvittnen (s. 26 f.). Se Jahr, särskilt s. 226 f. Mot Jahrs bevisföring riktar Wolf en animerad och som det synes stundom dräpande kritik (s. 11 ff.). Se även Kaser: RZ s. 221 f. =» Se Kaser: RZ s. 222. 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=