Gösta åqvist drag påminnande stadsbild. Gårdaån (under medeltiden Ljudaån) har haft två armar och utlopp i Göta älv och dessa armar ha omslutit en stadsholme i vars centrum men närmare Göta älv-stranden borgen Lödösehus varit belägen. Stadsbilden framgår närmare av vidstående bild, som godhetsfullt ställts till förfogande av Rune Ekre. Även om inte beteckningarna Norra och Södra Malmen finns belagda för Lödöse, på samma sätt som för Stockholm, så är det givetvis inte något topografiskt hinder för att samma förhållande varit rådande i Lödöse som i Stockholm. Malmarna skulle i så fall givetvis ha varit belägna norr om resp. söder omden norra och den södra åarmen. 396 Till 3. Den tredje omständighet, som man ansett tala för att Bj ursprungligen varit skriven för en annan stad än Lödöse och då närmast haft i tankarna Stockholm, är föreskriften i Bj 21, som förutsätter borgmästareämbetet. Nu är inte innehavare av detta ämbete kända i Lödöse före 1360-talet och eftersom handskriften anses vara skriven omkring 1345 så menar man att den måste avse en annan ort än Lödöse. Till detta kan sägas att den omständigheten att vi inte till namnet känna borgmästare före 1360-talet inte innebär att sådana inte skulle ha funnits i Lödöse. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att de här ovan behandlade omständigheterna ingalunda utesluta att Bj från början har varit skriven och avsedd för Lödöse. Att vissa ortnamn talar för Stockholm betyder inte att inte samma ortnamn kan finnas på andra orter, i synnerhet som dessa ortnamn inte utmärka sig för någon större originalitet. Gör man en jämförelse med det mera allmänna stadgandet i MEStL Rådstugubalken kap. 12, så finner man där Konungshamn och Korshamn som beteckningar på orter i Stockholms närhet och Åsön som Stockholms mark, medan den gräns, före vilken uppgörelse av tvister skulle äga rum om de ej skulle falla under stadens rätt, markeras av Aspasund, som ligger betydligt längre ut i den stockholmska skärgården. Lödöses ställning inomsvenskt politiskt liv och handelsliv synes ha varit helt unik. Det är mötesplatsen för de nordiska ländernas kungar vid åtskilliga tillfällen och synes i detta hänseende vara en arvtagare till Kungahälla. Sistnämnda stad förstördes emellertid år 1135 av venderna och tydligen så grundligt att den senare inte kom att få någon större betydelse.^® Om Lödöse kommit att profitera av Kungahällas härjning är oklart. AF Ugglas, a.a., s. 147, Liedgren, a.a., s. 36. Om Lödöses politiska betydelse under medeltiden se af Ugglas: A.a., s. 30—59. Magnus Blindes saga kap. 12.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=