Biarceyiarréttr och bjärköarätt väg förenade sig med en från Dalsland och Norge ledande väg.®® Vägväsendets vikt framgår av att den i äldre västgötarättens handskrift omnämnde biskop Bengt, kallad »den gode», anlade inte mindre än fem broar över olika vattendrag i Västergötland, varav den första anges .i. osee,®® som av Beckman tolkas till i Åse vilket bör innebära att denna bro förde över Nossan någonstans i Åse härad. Då denne biskop Bengt levde i senare hälften av 1100-talet, innebär brobyggandet att behovet av landkommunikationer vid denna tid gör sig allt starkare gällande. Ås-traktens betydelse markeras även därigenom att här en kungsgård var belägen®^ och att Åse härad jämte Viste härad och Nordals härad på Dal samt Skånings härad utgjorde ett förvaltningsdistrikt under namnet Asbo.^- Ett spörsmål blir då till slut hur stadgandet i Bj 13 § 2 från Lödöse synpunkt skall förstås. Enligt de medeltida farmannarätterna var det vanligt att brott, som begingos å fartyg till sjöss skulle klaras upp före ankomsten till viss nära en stad belägen ort.®® Omså ej skedde, fölle brottet under stadens rätt. För Lödöses vidkommande skulle stadgandet i Bj 13 § 2 innebära att Lödöse rätt tillämpades å brott begångna mellan Lödöse och Kongshamn på Klåverön vid Marstrand samt i själva Kongshamn samt å brott begångna i Åse, varmed då förstås själva omlastningsstället vid Vänern. Däremot föll ej under Lödöserätten brott begångna mellan Åse och Lödöse, förmodligen därför att en väsentlig del av denna väg utgjordes till lands, där lagsagans landskapsrätt, i detta fall västgötarätten, var tillämplig. 395 Till 2. Man har utan vidare utgått från att beteckningarna Norra och Södra Malmen inte kan ha avseende på någon annan ort än Stockholm. Vid de utgrävningar av stadsområdet, som företagits under ledning av Carl R. af Ugglas under åren 1916—1920 och från 1961 under ledning av Rune Ekre har det framgått att Lödöse haft en med Stockholm i stora Nat. Beckman: Vägar och städer i medeltidens Västergötland, Andra upplagan, Göteborg 1923 ss. 10 och 19, ävensom Ortnamnen i Älvsborgs län, del I, första häftet. Inledningen s. 23. s» VgL IV 16, 12 i SSGL 1, 306. Beckman: A.a. s. 19. ** JÖRAN Sahlgren: Nordiska ortnamn i språklig och saklig belysning i Namn och Bygd 23:de årgången, 1935 s. 64. Ortnamnen i Skaraborgs län, del XVI, Äse härad, s. 3. Så i .dEBjR II: 42 samt som allmän regel i MEStL Rådstugubalken 12 § 2. 88
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=